Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Martin Meissner

Andra faktorer än koldioxidutsläpp spelar större roll för värmeökningen

Slutreplik
Svar till "Ett varmare klimat med ökande global medeltemperatur", 1 februari.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

En anonym skribent med signaturen ”Ansvarslöst att sprida dessa åsikter” skriver: ”Åter igen läser jag insändare om hur fel den internationella forskningen har, med ledande experter inom fält som klimat, astrofysik, biologi och en övervägande majoritet forskare och vetenskapsmän över lag. En amatör som haft en väderstation på sin tomt tror sig veta bättre.” Med ”amatör” avses undertecknad även om skribenten inte apostroferar mig i sin artikel. Han hade läst min artikel 28 januari ”Selektiv information göder klimatångest” och så totalt missuppfattat eller avsiktligt missförstått det hela att man inte tror det kan vara möjligt. Men det var kanske därför hon eller han inte vågade sätta ut sitt namn.

I nämnda artikel argumenterade jag varken för eller emot olika uppfattningar om den påstådda klimatkrisen, eller hade synpunkter på det globala klimatet, utan endast påvisade vissa brister i nyhetsrapportering som undvek jämförelser, vilket i sin tur riskerade att onödigtvis späda på folks klimatångest. Att avsiktligt missförstå främjar ej en saklig debatt.

Den namnlösa skribenten avslutar med: ”Endast om du tror FN och dess forskare är en del av en stor konspiration kan du fortsätta tro att den globala uppvärmningen har någon annan orsak än människans frigörande av fossil koldioxid.” Den som inte oreflekterat anammar FN:s klimatpanels teser om att koldioxiden står för den ”globala uppvärmningen” utan i stället själv undersöker fakta blir lite mer fundersam.

Då visar det sig att det till exempel inte går att ensidigt förklara de varmare vårarna som vi har kunnat njuta av under senare tid med människans utsläpp, vilket blivit en gängse sanning genom klimatalarmisters och politiskt korrekta mediers försorg understödda av klimat- och miljöfackhöjdares ”påbud”. Undersöker man perioden 1990–2019 (klimat bestäms vanligen i 30-årsperioder) har mars, april och maj, enligt SMHI:s statstik, varit i genomsnitt mycket varmare än normalt (referensperiod 1961–1990) men juni däremot mycket kallare än normalt trots i stort likadana utsläppsvolymer. Om detta hör eller läser man ingenting eftersom ingen kan förklara det. För inte kan väl koldioxiden vara värmedrivande på vårarna, men leda till värmeförluster i juni månad? Andra faktorer, så väl kända som okända, har tydligen större inverkan på den värmeökning vi ser och kan mäta oss till än vad koldioxidutsläppen har.

Ingemar Vänerlöv

Certifierad klimatobservatör