Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Anders Wiklund/TT

Bekämpa hot och hat för en stärkt demokrati

Vi behöver ett förändrat samtalsklimat inte bara nu under coronapandemin. Vi behöver en skärpt lagstiftning. Vi behöver förtroendevalda som känner sig trygga och inte tvingade att avgå på grund av hot, hat och våld.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Inför denna mandatperioden som nu snart varat i två år tillsättes det över 40 000 förtroendevalda på olika uppdrag runt om i kommuner och regioner. De har alla ansvar för att axla och värna medborgarnas förtroende för den lokala samhällsutvecklingen. Med förtroendet följer också rätten att kunna syna, diskutera och ifrågasätta förtroendevaldas beslut och prioriteringar. Så långt är det en del av det politiska uppdraget. När det övergår till personangrepp, fysiska angrepp eller hot mot den förtroendevalda (exempelvis regionrådet i Stockholm) eller dennes närstående har något dock gått väldigt fel. Det är aldrig någonsin okej, men tyvärr en verklighet.

Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en utveckling som måste få ett stopp. Förskjutningen av tonen i det demokratiska samtalet påverkar demokratin och har visat sig leda till självcensur, att inte våga ta obekväma beslut eller att inte vilja engagera sig politiskt.

Ändra det hårda samtalsklimatet mellan och mot förtroendevalda.

•Skärp lagstiftningen. Det har länge påtalats att vår demokrati behöver en skärpt strafflagstiftning som stärker skyddet för förtroendevalda som utsätts för hot, hat och våld i sitt demokratiska uppdrag. Riksdagen, regeringen måste ro frågan i hamn – och det snabbt.

•Anmäl. Det finns en tendens hos förtroendevalda att inte anmäla. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Uppdraget som förtroendevalda bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. Rättsliga processer mot individer som trakasserar politiker är viktiga – inte minst för demokratins framtid.

•Förändra attityder. Vi behöver arbeta hårt och målmedvetet med att förändra attityder och samtalston i det demokratiska samtalet. Det arbetet måste ske både nationellt, lokalt och hos förtroendevalda själva.

•Tydliggör ansvaret. Riksdagen och regeringen bör klargöra att kommuner och regioner har ansvar för att förtroendevalda ska kunna verka under trygga förhållanden enligt de intentioner som 2014 års Demokratiutredning föreslog skulle föras in i kommunallagen.

•Utveckla det systematiska arbetet. I det systematiska arbetet är det viktigt att skapa metoder för att kartlägga och förutse risker i det politiska arbetet inom kommuner och regioner. Det är också viktigt att vid komplexa frågor ha dialog med medborgare i ett tidigt skede för att skapa tillit till beslutsprocesser.

Låt oss säkra en fungerande demokrati även i framtiden. Hot, hat och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system.

Samtalstonen mellan olika partier och respektive företrädare har stor betydelse för allmänhetens syn på politiker. På samma gång är det viktigt att skillnaderna mellan de olika partierna på ett just sätt redovisas för medborgarna.

Gert-Inge Andersson (S)