Urinblåsecancer är i Sverige den sjätte vanligaste cancersjukdomen och dödligheten har legat konstant högt de senaste 30 åren med 700 dödsfall årligen. Som jämförelse har överlevnaden i bröstcancer tack vare forskning ökat med en procent årligen under samma tidsperiod och är nu uppe i drygt 80 procent.
Sena diagnoser vid urinblåsecancer och att behandlingsmetoderna länge varit desamma kan vara en förklaring till detta. Fortfarande används läkemedel från 1970-talet, trots att det sedan ett par år finns nya effektiva immunterapibehandlingar, men de används sparsamt och hittills bara vid spridd cancer. Urinblåsecancer är också, på grund av alla kontroller och den stora mängden återfall, den dyraste av cancersjukdomarna per patient räknat.
Sjukdomen drabbar 3 300 svenskar varje år och 700 dör. Trots att rökning är huvudorsaken i hälften av fallen, finns inga varningstexter på cigarettpaket om just den här cancerformen.
Många som söker till en vård- eller hälsocentral, och där det senare visade sig att personen hade urinblåsecancer, vittnar om att de först fått höra att de har urinvägsinfektion. Symtomen är snarlika, till exempel blod i urinen, sveda när du kissar, att du ofta känner dig kissnödig fast du precis har kissat. Återkommande urinvägsinfektioner kan också vara ett symtom i sig på urinblåsecancer.
Men 75 procent av alla med urinblåsecancer har synligt blod i urinen som första symtom. Ibland kommer det bara en gång för att sedan återkomma efter en tid. Det gäller att vara observant och att gå till sin vård- eller hälsocentral direkt. Den som är över 50 år ska utredas inom två veckor med cystoskopi och en datortomografi av urinvägarna. Även yngre, ska utredas på samma sätt ”så snart som möjligt”. Enda undantaget är kvinnor yngre än 40 år som får en förstagångs-blåskatarr och kissar blod, och blir friska på insatt medicin. Men även den gruppen ska utredas om man får det en gång till. Detta är en grupp som kan missas.
Regeringen gav 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att följa och utvärdera satsningen på kortare väntetider i cancervården (S2015/1659/FS). Bakgrunden var regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (då SKL) om att införa standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården.
Men idag, sju år senare, får endast 18 procent av patienter med urinblåsecancer tid inom ramen för SVF. Urinblåsecancer ligger absolut sämst till att uppfylla kraven som SVF har.
Kvinnor får allvarligare och senare diagnos. Urinblåsecancer är tre gånger vanligare bland män, men kvinnor får ofta mer allvarlig sjukdom och har också högre dödlighet.
Blåscancerförbundet får ofta information från kvinnor och närstående om hur de valsat runt på vårdcentralen flera månader och till och med år, och fått en försenad diagnos. Särskilt drabbade är lite yngre kvinnor. Kvinnor säger också att man får slåss mer som kvinna och kan få diagnos urinvägsinfektion tre, fyra, fem gånger eller mer och ett recept på antibiotika. Bagatellisera inte blod i urinen. Oavsett kön så ska en person som har blod i urinen, även om det endast är svagt rosafärgat, utredas.
Till cirka två tredjedelar beror det inte på urinblåsecancer. Men det ska alltid utredas – tidig diagnos kan betyda allt!
Carl-Henrik Sundin,
ordförande Blåscancerförbundet