Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Folkstyrets fundament behöver förankras och grundskolan behöver ett ”Demokratilyft”. Det brådskar, menar skribenten. Bild: Hossein Salmanzadeh / TT
Folkstyrets fundament behöver förankras och grundskolan behöver ett ”Demokratilyft”. Det brådskar, menar skribenten. Bild: Hossein Salmanzadeh / TT

Demokrat eller inte – vad avgör?

Folkstyrets fundament behöver förankras och grundskolan behöver ett ”Demokratilyft”. Det brådskar, menar skribenten.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Om man förstår innebörden i alla människors lika värde då ställer man inte grupper mot varandra. Vi måste nog förlåta antidemokrater eftersom de inte vet vad de gör mot sig själva och sina medmänniskor. Förklaringen är att de inte har koll på vad demokrati faktiskt innebär utan tror att den allmänna rösträtten räcker som definition.

Sedan enhetsskolans införande 1962 – en skola för alla – gäller att skolans viktigaste uppdrag är att fostra goda demokratiska medborgare, människor som på djupet förstår folkstyrets villkor och innebörd. Alltså, vad det kräver av oss alla: att informera sig, ta ställning och engagera sig, kanske till och med organisera sig för en samhällsutveckling där det gemensamma bästa står i centrum. Dessvärre har skolan aldrig tagit detta uppdrag på särskilt stort allvar vilket Skolinspektionen konstaterade senast 2012.

Under flera decennier har fokus legat på lätt mätbara kunskaper som är enkla att betygsätta, därav den kraftigt ökade mängden stressframkallande prov. Idag tror antagligen de flesta att vi går i skolan av egennyttiga skäl när det är av allmännyttiga; för att vi efter förmåga ska bidra till en ljusnande framtid för alla.

Efter andra världskriget och Förintelsen skulle de unga i Sverige vaccineras mot antidemokrati, men det vi fick med oss var uppenbarligen otillräckligt trots de nio obligatoriska åren. Vad beror misslyckandet på: att lärarna inte anstränger sig och/eller på den alltmer tilltagande kommersiella, individualistiska och rent av narcissistiska tidsandan? Var finns motkraften?

Även i den alldeles färska läroplanen, Lgr22, framgår tydligt vad som är centralt i den värdegrund som skolan ska förmedla och omsätta i praktik: övertygelsen om vårt lika värde, solidaritet med utsatta liksom förståelse för andra människors situation baserat på att förklaringar till enskildas handlande i princip alltid går att härleda till uppväxtförhållanden.

Det finns en mycket omfattande och övertygande sociologisk forskning som visar att i mer jämlika samhällen är tilliten mellan människor högre och alla mår bättre. Detta struntar marknadsfundamentalisterna i då de till varje pris vill ha marknader fria från politisk styrning och hävdar att egenintresse leder samhällsutvecklingen framåt.

Kan betyg i demokrati- och värdegrundskunskap möjligen bli den svenska demokratins räddning? Folkstyrets fundament behöver förankras och grundskolan behöver ett ”Demokratilyft”. Det brådskar.

Sören Lindmark