Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat enormt i Sverige, uttrycker skribenten.
Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat enormt i Sverige, uttrycker skribenten. Bild: Andreas Olsson

Det är bättre att förebygga, än att straffa i efterhand

Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat enormt i Sverige, uttrycker skribenten.

ANNONS
|

Replik på ”Vi/samhället måste knäcka gängkriminaliteten”.

Jag läser i din insändare att fängelserna är fulla, och en lösning på det problemet är strängare straff. Tror du verkligen att antalet fångar skulle minska, med hårdare straff och fler poliser? Socialvetenskapliga studier från USA, visar att antalet mord ökar i delstater som inför dödsstraff. Strängare straff är inte avskräckande i ett samhälle, där det är bättre att vara rik och skyldig, än fattig och oskyldig.

Vi lever i ett samhälle med för höga krav, klasskillnader, segregation och fattigdom. Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat enormt i Sverige under de två senaste decennierna. Faktorer som bidrar till en ökad psykisk ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Kan vi inte lösa grundproblematiken till dessa problem spelar det ingen roll hur många poliser det finns, eller hur stränga straffen är. Om du inte får med dig roten på maskrosen. Kommer ogräset att växa upp igen. Det är bättre att förebygga, än att straffa i efterhand.

ANNONS

Du förklarar utförligt om vilka lagar som ni ska skärpa. Men när du pratar om skola och segregation, kommer du inte med några konkreta förslag.

• Gör som Tyskland och inför minimilöner och skapa lärlingsplatser, för dem som inte har någon utbildning.

• Lägg resurser på psykiatrin. För att hjälpa barn, ungdomar och vuxna innan de börjar självmedicinera sig med narkotika.

• Mer resurser till skolan. Det behövs fler lärare, socialpedagoger, kuratorer och lärarassistenter. Allt för att hjälpa barn som har problem i skolan, och för att upptäcka problem i hemmet så tidigt som möjligt.

• Bygg billigare bostäder i alla delar av Trollhättan. Istället för att bygga om Vårvik, till bostäder som ingen med låg lön kan köpa.

Som enskilda individer har vi ingen makt att skapa förändring. Det är våra politiker som ska axla det ansvaret.

När underklassen ser vad överklassen har inser de att ett lågavlönat arbete aldrig kommer att ta dem dit. Valet är att stanna kvar och leva från lön till lön. Att vakna upp en dag och undra vart tiden tog vägen, eller väljer personen att leva det liv som samhället säger är fel? Vad tror du man väljer?

Rasmus Eriksson

ANNONS