Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Björn Larsson Rosvall/Exponera
Bild: Björn Larsson Rosvall/Exponera

Det går inte att jämföra dåtid med nutid

Mitt svar är att jag måhända inte väljer att leva mitt liv när jag blivit pensionär, utan som de flesta idag inser att man ska försöka leva medan man har livet i behåll.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Replik

Svar till: "Är du en Spara eller Slösa 13 juli"

Med det sagt är det inte mycket kvar efter att det månadens räkningar har betalats. Att framhäva fattigdom som någon form av ideal är enbart att stötta den utsvävade medel- och överklassen.

Du skriver om din barndom och ungdom som jag förstod det, blev du kvar som fattigt hembiträde för resten av ditt liv eller hade du förmånen/förmågan att kunna ta dig uppåt i samhället?

Jag har alltid drömt om hur mitt liv varit om min sociala eller matematiska förmåga varit på åtminstone en vettig nivå, hur jag haft det utan min autism eller varit mer 'autistiskt begåvad'. Det är stor och betydande skillnad mellan mitten av 1900-talet och våra liv idag. Då gick inte 40-60% av inkomsten till boende, 20% till mat, försäkringar, mobilabonnemang (som du säkert anser vara helt onödigt), hygien, mediciner, resor - ja allt är så mycket dyrare idag än det var då.

Därtill finns och kommer det finnas allt färre "enkla arbeten", såsom hembiträde, då automatiseringen av samhället ständigt ökar. Att inte förstå och därtill håna oss som idag kämpar för vår överlevnad är skamligt. Om du därtill tror att det är en norm att gå ut i vuxenlivet med en miljon i sparade barnbidrag, då behöver du ta dig ut i verkligheten.

Alf Joakim Persson

46 år och fattig 2020