Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: PENSIONSMYNDIGHETEN
Bild: PENSIONSMYNDIGHETEN

Det måste löna sig att ha arbetat ett helt yrkesliv

Stora grupper som enbart har inkomstpension har arbetat och betalat skatt hela yrkeslivet får inte del av de höjningarna, menar debattören.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Pensionen ska återspegla hela livets inkomster. Men med tilläggen som gjorts utanför pensionssystemet lönar det sig nu allt sämre att ha arbetat ett helt arbetsliv. Det blir tydligt när årets orange kuvert nu landar hos pensionärer och pensionssparare i Västra Götalands län.

I dagarna får pensionärer och pensionssparare i Västra Götalands län det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. Där informeras om hur den allmänna pensionen utvecklats och vad pensionen kommer att bli. Den genomsnittliga allmänna pensionen i länet är 15 527 kronor per månad. För kvinnor uppgår den till 14 150 kronor och för män 17 089 kronor. Vad många inte vet är att de som arbetat och betalat skatt under sitt arbetsliv nu får en lägre ökning av sina pensioner än de som av olika anledningar inte gjort det.

Det fanns länge en bred politisk samsyn att pensionen ska avspegla tidigare arbetsinkomster. Den som haft inkomst och betalat skatt under arbetslivet ska få ett större belopp i pensionskuvertet än den som inte har gjort det. Detta brukar kallas för livsinkomstprincipen och är ett av de ben som systemet vilar på. Men allt för mycket tyder på att detta numera endast är en teoretisk konstruktion – verkligheten ser annorlunda ut.

För den som haft låg eller ingen arbetsinkomst finns ett grundskydd i form av garantipension som följer prisutvecklingen och ska garantera en rimlig levnadsstandard. Grundtryggheten och en garanterad lägsta nivå är viktiga delar i pensionssystemet.

Prisökningarna i samhället drabbar alla, och de som hade det tufft redan innan den kraftiga inflationen drabbas hårt. Men i och med att garantipensionen också höjdes i augusti förra året, har den nu stärkts med sammanlagt över 20 procent jämfört med nivån i juli 2022. Även bostadstillägget, som är en del av pensionssystemet, har höjts.

Detta har skapat en obalans. Stora grupper som enbart har inkomstpension har arbetat och betalat skatt hela yrkeslivet får inte del av de höjningarna. Inkomstpensionen följer löneutvecklingen. Där har ökningen varit 3 procent. Det skiljer sig nu alltså betydligt mindre i pension mellan den som har arbetat mycket och den som enbart har garantipension. Dessutom minskar köpkraften för alla med inkomstpension.

Andelen pensionärer med någon del av sin totala pension som garantipension har ökat dramatiskt, och fler än varannan pensionär över 66 år kommer att få garantipension i år. Det betyder att kopplingen till arbetslivets inkomster blir allt svagare för allt fler. I Västra Götalands län får nu 154263 pensionärer någon del garantipension, i genomsnitt 1 958 kronor per månad.

Att det lönar sig allt mindre att ha arbetat och betalat skatt skadar tilltron till pensionssystemet och kan minska viljan för de som jobbar att betala. Det kan inte ha varit syftet med att stärka garantipensionen.

Lösningen är inte att sänka garantipensionen, utan att stärka pensionssystemet. För det krävs att mer pengar kommer in till pensionssystemet genom en höjd avgift. Och när det finns ett överskott ska det delas ut till dagens och morgondagens pensionärer.

Nu måste pensionsgruppen med socialförsäkringsminister Anna Tenje i spetsen rätta till obalansen. Det måste löna sig att ha arbetat ett helt yrkesliv samtidigt som de med lägst inkomster har ett bra grundskydd.

Therese Svanström

Ordförande i TCO