Efter att två forskare på Högskolan Väst publicerat en rapport om Trollhättans stads satsning på ökad likvärdighet och minskad segregation i skolan har utbildningsförvaltningen och vårt arbete hamnat i fokus i en debatt om skolans skyldighet att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.
Som företrädare för utbildningsförvaltningen i Trollhättans stad välkomnar vi diskussion och debatt kring denna fundamentala del i utbildningsuppdraget, men efter att ha tagit del av ledar- och debattartiklar som publicerats den senaste tiden, känner vi ett behov av att klargöra några sakförhållanden om vårt arbete med likvärdig skola, och bakgrunden till satsningen.
Vi bidrar gärna till en breddad och fördjupad diskussion och debatt om skolans roll och uppdrag, men det måste ske utifrån en korrekt bild av de förutsättningar som gällde för Trollhättans stad och de två skolorna Kronan och Frälsegårdsskolan.
Vid tiden för det politiska beslutet att avveckla Kronan 4-9 och Frälsegårdsskolan och erbjuda dessa elever plats på andra kommunala skolor i Trollhättan, bedömde förvaltning och nämnd att verksamheten inte levde upp till skollagens krav på att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. I stället rådde en situation där elever med störst behov hade lägst tillgång till undervisning ledd av behöriga lärare och en kraftigt segregerad lärmiljö med hög andel elever med migrationsbakgrund och en ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Förvaltningen hade under många år genomfört omfattande satsningar i form av strategisk ekonomisk resursfördelning, personalförstärkningar med bland annat fler förstelärare, insatser med stöd av Skolverket samt utbildnings- och forskningsinsatser. Trots det hade elevernas måluppfyllelse inte ökat på ett tillfredsställande sätt.
Andelen elever på Kronans skola som gick ur årskurs 9 med behörighet till gymnasiet var de sista fem läsåren mellan 30 och 45 procent, och för sista kullen nior som lämnade Kronan 32 procent. På de fem mottagande skolorna klarade däremot 90 procent av eleverna gymnasiebehörigheten. Andelen behöriga lärare på Kronan F-6 var 53 procent det sista läsåret, och på Kronan 7-9 var motsvarande siffra 59 procent. Andelen behöriga lärare på Frälsegårdsskolan var under den sista terminen 40 procent. Motsvarande siffra för Trollhättans stads samtliga skolor var 67 procent.
Berörda elever var tvungna att byta skola, men inte en enda elev har ”tvångsbussats” till någon skola. Den skolplacering eleverna anvisas är ett erbjudande, och varje elev har möjlighet att välja en annan, mer geografiskt närliggande skola. För eleverna från Kronan och Frälsegårdsskolan handlar det om en dryg kilometer till närmaste skola. En stor majoritet av eleverna har valt att acceptera den anvisade platsen på mottagande skola, och har därmed också rätt till skolskjuts.
Beslutet togs alltså utifrån huvudmannens ansvarstagande för att tillgodose alla elevers rätt till en likvärdig utbildning utifrån skollagens krav. Vår samlade bedömning är att förändringen innebär att de elever som berörts numera erbjuds en mer likvärdig utbildning än tidigare.
Anna Brandén, Filippa Johansson,
verksamhetschefer grundskola Trollhättans stad.
Birgitta Lundskog,
verksamhetschef elevstöd