Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Insändare: En bön för Bohuslän

I debatten om den enorma utbyggnaden av olje­raffinaderiet i Lysekil är det nästan ingen som tagit upp den grundläggande frågan; om den smala känsliga kustremsan i Bohuslän tål ännu mer utsläpp?

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Att detta hörn av nordvästra Västergötland med Bohuslän och Dalsland sedan många år är hårt drabbat av skogsdöd, magra och sjuka älgar, försurade sjöar och fiskdöd har i stort sett gått under radarn i riksmedia. Surt regn ned till ph 3,5 har uppmätts och trots stora kalkprojekt har känsliga fiskarter minskat kraftigt eller är helt borta. Rödlistade blommor försvinner i tysthet utan rubriker. Även bin, humlor och värde­fulla pollinerande insekter minskar för varje år. Den som odlar märker också hur bördigheten sjunker när de livsnödvändiga mikro­organismerna som inte tål det kemiska nedfallet slås ut. Även Brofjorden och Västerhavet förorenas. Inte minst med allt orenat spillvatten från den enorma anläggningen.

Då myndigheterna väl känner till det redan hårda miljötrycket på stora delar av Västsverige borde en ansvarig länsstyrelse satt ner foten och sagt nej. Det är ­tyvärr mer regel än undantag att länsstyrelserna behandlar jättarna med hartassen men tar fram klorna när det gäller småföretagen. Västra Götalandsregionen miljönämnd tiger och samtycker. Men Monique Wannding, enhetschef vid miljöskyddsavdelningen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, som i augusti 2019 intervjuas i SVT talar däremot klartext: ”Sen 90-talet har vi i Västra Göta­land gemensamt lyckats minska koldioxidutsläppen med 15 procent. Men om Preem går vidare med utbyggnaden av oljeraffinaderiet i Lysekil så kommer nivåerna av koldioxidutsläpp att öka mycket kraftigt. Samtliga minskningar som gjorts sen 1990 kommer att ätas upp, och det är klart att det är oroande om vi går mot en sådan utveckling”, säger Monique Wannding.

Trots detta gav länsstyrelsen i december 2019 sitt tillstånd. Landshövdingen, den tidigare Säpo-chefen Anders Danielsson, är stolt och tycker att man gjort en bra avvägning mellan nytta och risk. Det slutgiltiga beslutet ligger nu hos regeringen.

Nu väger kortsiktig politik och argument, som att utbyggnaden ger 150 arbetsplatser lätt, eller det listiga argumentet, att en liknande fabrik skulle släppa ut mer om den las utomlands. Men man glömmer då bort att här sker utbyggnaden i ett område som står nära den vippunkt alla fruktar.

Preem, som i dag ägs av shejk Mohammed al-Amoudi, är en milstolpe. Byggs Preem ut är det inte bara ungdomar som tappar tron på framtiden.

Därför ber jag, i min förtvivlan och maktlöshet, som jag tror många andra också känner över makt­havares brist på känsla för naturen, en bön för Bohuslän och för en bättre och renare värld för våra barn och barnbarn.

Rune Lanestrand

Tidigare redaktör för Småbrukaren