Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Förespråkare av genmodifierade grödor oroar

Bara en liten förändring som vi inte ser i dag, kan vara förödande om 50 år, menar insändarskribenten.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Vetenskapen står med fötterna i två läger vad beträffar detta med GMO (genetiskt modifierad organism). Den ena tycker att man ska tillåta och den andra inte.

Det är med oro man ser att så många vetenskapsmän är förespråkare av genmodifierade grödor och även inom djurvärlden. För det första måste en GMO-modifierad gröda eller djurart studeras under lång tid. Det måste forskas och utvärderas under som lägst 50 år om vad som sker med det modifierade. Vilket slag det än är, och vilken påverkan det kommer ha på levande organismer som oss, människan och andra djur. Vilken kommer äta grödan rå som processad.

Jag vill påstå, på det bestämdaste, att människan måste vara 100 procent säker på att det inte medför något som ”tänkte inte på det”. Om det kommer till den punkten ja, då är det redan försent. Däggdjuren är den topp där allt ”samlas” av vad vi äter, på både gott och ont. Bara en liten förändring som vi inte ser i dag, kan vara förödande om 50 år eller ännu längre fram i tiden.

Naturen har den egenskapen att den förädlar själv genom klimat, befruktning, avel etcetera på egen hand utan att det kommer påverka växt- och djurlivet på jorden. Det är utvecklingens gång så som den alltid sett ut under miljontals år. Att nu med moderna teknologier ”påskynda” ett förhållande mellan naturlig förädling och konstgjord sådan kommer inte att vara till fördel för den mänskliga varelsen om kanske 100 år eller så.

Det samma gäller för djurvärlden, man ska INTE korsa olika arter av djur i tron att man gör något bra. I en naturlig avel så kommer man mycket långt med förädling av exempelvis hundar och hästar. Genmodifieringen som den bedrivs i dag av vissa företag är inte bra då det är mycket pengar med i spelet. Att använda den så kallade gensaxen ”Crisper/Cas9” för att ”klippa och klistra” i växtlighetens gener vilken människan är beroende av för sin existens, är att ”spela högt” och med livet som insats för alla existenser på jorden.

När det gäller forskning inom sjukvården där man kan förändra en farlig bakterie eller ett virus till en harmlös organism torde vara ett bättre forskningsområde än att förändra det vi lever av.

Glenn Andersson

Vänersnäs