Från världens mest jämlika är Sverige nu mest ojämlikt

I egenskap av statschef ansåg sig kungen vid riksmötets öppnande 27 september 2022 nödgad att påminna om vad politiken ska leda till, menar skribenten.

ANNONS
|

Att riksdagsledamöter, gamla som nya, behöver ”extralektioner” i demokratins syfte och mål är ett allvarligt underkännande av den svenska grundskolan. I egenskap av statschef, och säkerligen välinformerad om Sveriges grundlagar, ansåg sig kungen vid riksmötets öppnande 27 september 2022 nödgad att påminna om vad politiken ska leda till. Han påpekade det självklara att riksdagens uppgift är att göra det bästa för Sverige och dess medborgare.

Vad det är som alla bör känna till, särskilt folkvalda, framgår av en av grundlagarna, Regeringsformen (RF) från 1974; riktmärket är att landet ska styras utifrån folkets bästa baserat på människors lika värde. Därför ska staten, regionerna och kommunerna enligt RF trygga rätten till arbete, bostad och utbildning och verka för goda förutsättningar för hälsa. Här står också att ”makten skall utövas under lagarna”, inte under budgetarna då underbudgetering kan leda till lagbrott.

ANNONS

Även biskop Antje Jackelén valde att i Stockholms domkyrka påminna riksdagsledamöterna om att makten ska användas för att tjäna gemenskapen och samhörigheten och att goda och rättvisa villkor är vägen dit. Kungen fokuserade på alla medborgares bästa och biskopen på solidaritet med de som har det sämre ställt. Under 1980-talet fick Svenska arbetsgivarföreningens budskap ”satsa på dig själv” fäste.

Det gick emot grundlagens andemening och banade så småningom i kombination med avregleringar, privatiseringar och fria marknader väg för en ojämlikhetsutveckling som slog världsrekord i snabbhet; från att ha varit världens mest jämlika land är Sverige nu mest ojämlikt i västvärlden. Grundskolan har nio år på sig att förankra de demokratiska värden som här har nämnts och få oss att förstå att demokrati byggs underifrån vilket kräver både samhällsintresse och engagemang.

Om folkets representanter vill visa att de förstått budskapen från statschefen och biskopen så krävs en mängd återställare; att man utifrån en självkritisk ambition ”gör om och gör rätt”. Det finns en nyckelfråga som folkvalda kan ställa sig inför alla förslag till beslut: Bidrar detta till att stärka samhällsgemenskapen och öka jämlikheten?

En sådan frågeställning skapar inte bara intressanta och lärorika diskussioner den kan också bidra till en politik och samhällsplanering i linje med grundlagen. Alla har ett ansvar för demokratin, för jämlikheten och för kommande generationers bästa, det är kunskap som skolan ska lära ut.

ANNONS

Sören Lindmark

ANNONS