Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Behövs fler. Bara inom äldreomsorgen behöver det anställas cirka 10 000 undersköterskor varje år, skriver debattörerna. Bild: Stefan Bennhage
Behövs fler. Bara inom äldreomsorgen behöver det anställas cirka 10 000 undersköterskor varje år, skriver debattörerna. Bild: Stefan Bennhage

Hälsosamma scheman – en ohälsosam historia

Det har inte undgått någon att välfärdssektorn står inför enorma rekryteringsbehov. Enligt SCB kommer det saknas 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. Bara inom äldreomsorgen behöver det anställas cirka 10 000 undersköterskor varje år. Redan idag är bemanningsproblemet ett faktum. I en undersökning gjord av Kommunal uppger sju av tio undersköterskor inom äldreomsorgen att bemanningen är så låg att det innebär risker för de äldre varje vecka.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Arbetsmarknaden behöver förändras så att fler orkar arbeta heltid. Samtidigt måste yrkena bli mer attraktiva. Idag är det endast 2500 personer som lämnar vård och omsorgsprogrammen varje år. Det räcker inte. Ingen ska tro att ett beslut om att alla ska få arbeta heltid räcker. Det är en början men sedan tar det riktiga grovjobbet vid.

Att skapa hållbara och hälsosamma heltider handlar om att göra arbetsmiljön och arbetslivet bättre för Kommunals medlemmar – inte sämre.

Men utvecklingen går åt fel håll. Vi nås dagligen av upprörda medarbetare som inte orkar fler nattpass, fler delade turer och tätare helgtjänstgöring. I Vänersborg kallas förändringen smart bemanning, i Trollhättan produktionsbemanning och på andra håll hälsosamma scheman. Vad det kallas är egentligen inte väsentligt, i grund och botten handlar det i huvudsak från arbetsgivarens sida om kostnadseffektivisering.

Kommunal har löpande utvärderat situationen i de båda kommunerna och försökt nå arbetsgivaren på olika sätt. Det fungerar inte. Personalen vill inte arbeta fler pass med konsekvensen mindre fritid, sämre återhämtning utan en krona mer i plånboken. Det här är inte rätt väg att gå för att göra heltid till norm och bli attraktiva arbetsgivare.

Ofta hänvisar arbetsgivare till Stressforskningsinstitutets riktlinjer för skiftarbete som säger att långa arbetspass, mer än tolv timmar, bör undvikas och att arbetspassen helst inte ska vara längre än åtta timmar om arbetet är fysiskt och psykiskt tungt. Men enligt Stressforskningsinstitutets professorer finns det inget som säger att det skulle vara mer hälsosamt med kortare nattpass om det betyder att nattpassen då blir fler.

Vi menar att det bara finns en lösning. Ska Trollhättans och Vänersborgs kommun vara attraktiva som arbetsgivare krävs det att de börjar lyssna på sin personal. Varje arbetsplats och arbetstagare är unik och därför måste personalen involveras och riskanalyser göras på varje specifik arbetsplats vid den här typen av förändring. Vi är medvetna om att införa heltid som norm innebär en stor omställning, men stora förändringar går inte att göra om man inte involverar de som berörs mest. Och ingen vet bättre än de yrkesskickliga medarbetarna på arbetsplatsen. Lyssna på dem!

Theresia Andersson, Kommunal Vänersborg

Fredrik Rydell och Irja Tiainen, Kommunal Trollhättan

Jenni Moverare, Kommunal Vänerväst