Höga lönekrav för arbetskraftsinvandrare får konsekvenser

Med regeringens nya höga lönekrav för arbetskraftsinvandrare blir det stopp för många av landsbygdens djurskötare och traktorförare som håller våra landskap öppna, menar debattörer.

ANNONS
|

Regeringens förslag om att kraftigt höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare riskerar att slå undan benen för många branscher. Med regeringens nya höga lönekrav för arbetskraftsinvandrare blir det stopp för många av landsbygdens djurskötare och traktorförare som håller våra landskap öppna och som ser till så att vi kan hitta svensk mat i våra butiker. Men det är minst lika allvarligt för vården. När Sverige har brist på sjuksköterskor och många läkarkompetenser så verkar Tidöpartierna i stället för att utvisa vårdpersonal.

Bara i NU-sjukvården är det elva sjuksköterskor och tio läkare från icke EU-land som nu är anställda och arbetar för att få svensk legitimation. Det innebär att de behöver vara i Sverige för att kunna göra proven på svenska fakulteter samt praktisk tjänstgöring på sjukhus eller motsvarande för att kunna ansöka om en legitimation. Detta handlar i stor utsträckning om personer med lång erfarenhet av yrket i sitt hemland och är värdefulla för oss eftersom vi har brist på sjuksköterskor, barnmorskor och även läkare inom vissa specialistområden.

ANNONS

Under tiden som de fullgör alla stegen inför legitimation som sjuksköterska så är de anställda som undersköterskor medan läkarna är anställda som läkarassistenter. Samtliga har under pågående process lägre lön än regeringens nya lönegolv för arbetskraftsinvandrare på 33 200 kronor. Lönerna sätts utifrån ålder och erfarenhet, det vill säga på samma sätt som en svensk sjuksköterska eller läkare. Konsekvensen blir alltså att vi vare sig kan behålla denna personal som nu legitimerar sig eller rekrytera mer vårdpersonal utanför EU. Man ska inte heller glömma att utöver dessa personer som nu strävar efter att bli legitimerade är det många som gått före och redan idag är legitimerade och arbetar för fullt i vården. Att Tidöpartierna nu direkt vill motverka detta spår för att få in kompetent vårdpersonal är huvudlöst.

I ett bredare perspektiv är det även dåligt för svensk landsbygd, företag, vår arbetsmarknad, konkurrenskraft och inte minst för svenskt BNP. Arbetskraftsinvandring bidrar med 34 miljarder till BNP och 12 miljarder i skatteintäkter. Tittar man på statistik från 2019 skulle regeringens förslag innebära att hälften av alla som hade arbetstillstånd i Sverige utvisas. Över 12 700 personer – skulle förlora sina arbetstillstånd.

Det finns redan idag krav om att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig i enlighet med branschpraxis. Det är bra. Kollektivavtalen är det primära instrument som används för lönereglering på̊ arbetsmarknaden. Att införa en politiskt bestämd lön på̊ den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen i propositionen riskerar påverka hela den svenska lönebildningsmodellen.

ANNONS

Förslaget är direkt skadligt. Att ställa betydligt högre krav än i dag på̊ lönenivån kommer bara leda till att det blir betydligt svårare att hitta rätt kompetens och att bristen på arbetskraft inom många yrkesgrupper kommer öka. Inte minst inom vården fyller arbetskraftsinvandringen en viktig roll, att slå undan fötterna för dessa kompetenta människor som bidrar till vården skulle bara drabba våra patienter. Allt för att Tidöpartierna ska få signalera att man är hårda i invandringsfrågan.

Peter Heie (C),

ordförande NU-sjukvården

Jonny Cato (C),

migrationspolitisk talesperson

ANNONS