Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Stefan Bennhage
Bild: Stefan Bennhage

Hur många stroke och hjärtinfarkter är beställt för 2019?

I en intervju med sjukvårdsdirektör Björn Järbur i augusti säger han att dagens personalstyrka inom NU-sjukvården måste ner till 2015 års nivå. Reportern frågar då om inte vården har ökat sedan 2015. Jodå, det medger Järbur.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

I nästa andetag säger han att man bara ska leverera den vård som är beställd, och inget mer. Vore trevligt om Järbur kunde utveckla detta mer. Hur många trafikolyckor är det beställt under 2019? Hur många cancerfall är det beställt under 2019? Järbur har väl även svaret på hur många stroke och hjärtinfarkter det är beställt 2019.

Redovisa detta för allmänheten och berätta för oss hur minskade personalstyrkor ska behandla detta. Järbur kanske till och med vet vilken tid på dygnet dessa fall är vårdbeställda till. Då kan ju alla ta ledigt och komma in och börja jobba cirka en halvtimme innan trafikolyckan ska inträffa? Är detta rätt väg att gå? Var det så här ni beslutsfattare hade tänkt att det skulle gå till när ni tillträdde era roller och befattningar.

Betraktaren

Replik

Tack för frågan om hur vårt system ser ut. Först vill jag säga att det inte är konstigt om mina svar är förvirrande för den som inte arbetar med detta varje dag. Västra Götalandsregionen har ett komplicerat och omfattande beställar-/utförarsystem och det är svårt att förstå. Om vi börjar från toppen så är det regionfullmäktige som bestämmer skattesats och den ekonomiska nivån för de uppdrag som fördelas inom regionen. Man har också tagit ställning för att vi ska ha en mångfald utförare inom flera verksamhetsområden så att patienter ges möjlighet att välja och utförarna kan avlastas när det blir toppar i efterfrågan. Detta gäller många besök och behandlingar inom exempelvis opererande specialiteter.

För dessa verksamheter blir NU-sjukvården ersatt per styck och upp till en maxnivå. Gör vi mer än maxnivån får sjukhuset ingen ersättning om inte vissa speciella förutsättningar är uppfyllda och inte alls på samma ersättningsnivå. Detta är grunden för att jag säger att vi ska utföra det som vi får beställning på och inte mer.

Inom andra områden exempelvis akutmottagning och ambulansverksamhet har vi ett totaluppdrag som innebär att vi tar emot alla inom vårt upptagningsområde. Detta betyder att du och andra inte alls behöver vara oroliga att inte få hjälp om du råkar ut för en trafikolycka eller får en hjärtinfarkt. Du ställer också frågan om vad vi vet om flödena och det är en jätteviktig fråga för sjukhuset och hur vi planerar verksamheten.

Först är ett problem att ungefär 30 procent av de som kommer till akutmottagningen har problem som primärvården bör hantera. Det är sjukdomar som inte kräver lika akut omhändertagande och gynnas av kontinuitet över tid. Dessa patienter riskerar också att få vänta länge på akuten eftersom de svårast sjuka alltid prioriteras. Vi har mest att göra på eftermiddagar och kvällar och särskilt över helgen och försöker anpassa bemanningen efter detta.

Den ursprungliga intervjun handlade ju om att vi måste minska antalet medarbetare. Detta gör vi av två skäl. Det första är att befolkningskurvan är sådan att antalet personer i arbetsför ålder minskar relativt sett, vilket innebär att färre måste erbjuda mer offentlig service till fler. Det andra är att regionfullmäktige i sin bedömning av vad som är rimligt att ta ut i skatt av alla vi som arbetar kommit fram till att man inte vill höja skatten. Sammantaget leder detta till att vi ska använda de resurser som finns och att personalstyrkan behöver minska.

Björn Järbur, sjukhusdirektör, NU-sjukvården