Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Beslutet blev att skicka vidare ärendet till sektor socialtjänst att bereda ärendet, menar debattörer. Bild: Pontus Lundahl/TT
Beslutet blev att skicka vidare ärendet till sektor socialtjänst att bereda ärendet, menar debattörer. Bild: Pontus Lundahl/TT

Ingen var emot språktest för nyanställda inom hemtjänst

Beslutet blev att skicka vidare ärendet till sektor socialtjänst att bereda ärendet, menar debattörer.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Replik på ”De övriga röstade att skjuta på förslaget om språktest”.

På socialnämnden den 31 augusti hade vi uppe ett initiativärende om språktest för nyanställda inom hemtjänst och äldreomsorg. Ingen nämndsledamot var emot frågan om språktest utan tvärtom var vi flera som lyfte upp att frågan om att kompetensen språk är viktig. Detta har också IVO:s och coronakommissions granskningar av äldreomsorgen efter pandemin visat.

Beslutet blev att skicka vidare ärendet till sektor socialtjänst att bereda ärendet. Splittringen på nämnden blev då att Sverigedemokraterna (SD) ansåg att ett likartat tidigare berett initiativärende från 2020 räckte som beslutsunderlag men det tyckte inte övriga av oss. Det är också en helt vanlig procedur att skicka väckta ärenden på beredning. Vi som ska ta besluten ska ha alla fakta och underlag vi behöver för att ta så bra och pålästa beslut som det bara går.

Varför, kan man då fråga, ansåg vi att ärendet behöver utredas vidare? Sedan ärendet bereddes 2020 har förutsättningarna förändrats. Till exempel har ansvaret för SFI (svenska för invandrare) flyttats till en annan sektor och det pågår numera ett nationellt arbete där regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt stöd för språkbedömning. Socialstyrelsen ska redovisa språkbedömningsstödet i februari nästa år. Vi tycker detta är ett arbete vi ska följa och ta del av innan vi går till beslut i frågan.

Sedan är det också viktigt att betona att verksamheten idag redan testar språket vid nyrekrytering. Sedan september 2020 finns en central rekrytering som hanterar alla timanställda. Vid en första anställningsintervju får den sökande svara på frågor både skriftligt och muntligt och en bedömning görs sedan av två rekryterare om den sökande har tillräcklig språkkunskap eller inte. En person som erbjuds timanställning får som huvudregel tre introduktionspass och därefter görs en avstämning med berörd chef om en fortsättning är aktuell. Även då tas frågan om språkkunskaperna upp. På så sätt säkerställs att personal som anställs kan svenska tillräckligt bra.

Vi vet att det är valtider och många vill mycket. Men detta sammantaget gör att vi känner oss trygga med hur verksamheten hanterar frågan att testa språkkunskaper just nu och vi ser med intresse fram emot det färdigberedda ärendet även om det är efter valet. Trots allt kommer vi att arbeta med politiska frågor och fatta beslut även då.

Zara Blidevik (M),

socialnämndens ordförande

Lars Ivarsbo (C),

ledamot socialnämnden