Klimatet är mer komplext

Replik Svar på: Ny statistik från SMHI förbryllar.

ANNONS
|

Den samlade forskning som finns på klimatområdet, och som FN:s klimatpanel IPCC sammanfattar regelbundet, visar att människans utsläpp av växthusgaser är avgörande för utvecklingen av klimatförändringen. Vi befinner oss i en mycket snabb global klimatförändring. Människan har värmt upp jordens klimat med närmare 1,2C sedan 1800-talet, främst genom utsläpp av växthusgaser. I Sverige är temperaturökningen ungefär dubbelt så stor. Varje grads temperaturhöjning innebär ökad risk för mänskliga samhällen och stor, mestadels negativ påverkan på naturmiljön.

Den teori som insändaren redovisar (30 juni), att temperaturhöjningen borde vara jämförelsevis lika för årets alla månader har inte något stöd i klimatvetenskapen. SMHIs verksamhet vilar på vetenskaplig grund. Olika processer i klimatsystemet påverkar klimatet och leder t. ex. till en kraftigare uppvärmning på vinterhalvåret då snö och is minskar i utbredning. Variationen i form av olika cirkulationsmönster i atmosfären har också betydelse för hur tydligt uppvärmningen märks för respektive månad under året. Trots att juni och oktober under perioden 1991-2020 i högre grad än under 1961-1990 varit präglade av cirkulationsmönster som ger relativt kallt väder i Sverige har de inte varit kallare.

ANNONS

För januari och februari har på motsvarande sätt cirkulationsmönster som är förknippade med milt väder bidragit till att de båda vintermånaderna varit så pass mycket varmare i den senare perioden. I SMHIs rapport Klimatologi 61 beskrivs hur den storskaliga cirkulationen på detta sätt bidragit till skillnader i Sveriges temperaturklimat mellan de två normalperioderna. Resultaten visar tydligt att skillnaderna mellan perioderna är mycket större än vad som bara kan förklaras av skillnader i cirkulationsmönster

Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI

ANNONS