Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Fredrik Sandberg/TT
Bild: Fredrik Sandberg/TT

Klimatets naturliga variationer förbises ofta

Replik
Svar på: Slående statistik men felaktig slutsats

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Professor Patrick Eriksson från Chalmers har replikerat på min artikel ”Ny statistik från SMHI förbryllar”. I brist på sakargument försöker Eriksson misskreditera mig genom att skriva ”han tycks inte ens lita på att SMHI kan beräkna medeltemperaturer korrekt utan hänvisar till egen statistik. SMHI redogör noga för deras beräkningar på deras hemsida, medan Vänerlöv plockar ut ett antal stationer utan närmare specifikation eller specificering.” Och ändå står det tydligt i min artikel att det gäller 27 geografiskt representativa orter i Sverige där SMHI utför mätningar, från Karesuando i norr till Falsterbo i söder. Det är ju SMHI:s statistik det handlar om. Självklart har jag ingen egen statistik för alla dessa orter som Eriksson vill låta påskina. En ödets ironi för Eriksson är att även SMHI-professorn Erik Kjellström har replikerat på min artikel men han har inga problem med hur jag har plockat fram SMHI:s statistiska uppgifter och hur jag har räknat fram skillnader i referensperioder. Därför att han vet att jag räknat rätt.

Det framgår tydligt i SMHI:s rapport ”Klimatologi 61”, vilken Eriksson omöjligen kan ha läst, ty då skulle han troligen avstått från sina påhopp. Rapporten beskriver skillnader i Sveriges temperaturklimat mellan de två normalperioderna 1961-1990 och 1991-2020 och visar bland annat, det jag kom fram till, att alla månader utom juni och oktober blivit i varierande grad betydligt varmare.

Eriksson påstår att jag drar fel slutsats. Jag har aldrig påstått att temperaturökningen ska vara jämn. Men jag fann det märkligt att trots lika stora värmealstrande koldioxidutsläopp (CO2) under året har alla månader utom juni och oktober (som inte blivit ett dugg varmare) betydande temperatur ökningar av olika storlek. Därför kan knappast temp-höjningen enbart tillskrivas utsläppen.

Eriksson avslutar lite försmädligt: ”Det är en naiv tanke att hela forskarvärlden skulle ha missat Vänerlövs analys om den faktiskt skulle ha falsifierat tanken om global uppvärmning”. Min ”analys” går inte alls emot att klimatet blivit varmare på senare tid, däremot pekade den på att värmen inte entydigt kunde bero på CO2-utsläppen. Det finns andra klimatstyrande faktorer som spelar stor roll som t ex solens aktivitet och kosmisk strålning. Det globala klimatets naturliga variationer förbises ofta.

Ingemar Vänerlöv

Certifierad klimatobservatör