Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Polisen
Bild: Polisen

Knarket ska bekämpas på bästa möjliga sätt

Det råder ingen som helst tvekan: Ska vi få bukt med gängkriminalitet måste särskilda satsningar göras mot knarket. Det handlar om såväl langning som bruk, eftersom det ena förutsätter det andra; utan köpare, inga langare och inga langare, inga köpare.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Det är inte enkelt. Trots ett föredömligt arbete från polisen och trots stora insatser från såväl staden som övriga samhället, kyrkor och frivilligorganisationer är handel med droger ett stort samhällsproblem, såväl vad gäller missbrukets konsekvenser som den gängkriminalitet som följer i dess spår.

Bekämpningen måste ske på många plan och på olika sätt. Det handlar om förebyggande arbete för att inte fler ska bli köpare och missbrukare. Här krävs insatser från såväl polis, som skola, sjukvården, föreningsliv och – inte minst – stöd och kunskap hos föräldrar, för att snabbt kunna fånga upp de yngsta i riskzon.

Polisens roll som lagförande part är självklar. Den som langar eller köper ska ha det straff som lagen säger. Men polisen kan inte agera ensam, även här krävs stöd av samhället och allmänheten, med anmälningar och vittnesmål.

Det behövs samordning mellan samhällets alla funktioner om vi ska lyckas knäcka narkotikahandeln – och med den grogrunden för gängkriminalitet. Ett bra exempel på samordnade insatser såg vi nyligen i Trollhättan, där polis tillsammans med stadens drogsamordnare gjorde en riktad insats mot krogarna. Mycket görs, men det behövs mer!

Det finns inget politiskt parti som inte vill knäcka de kriminella gängen. Det finns inget etablerat parti som vill att knarket ska flöda fritt. Det finns däremot politiker som försöker ta politiska poäng på att få väljare att tro att så är fallet.

I kväll ska kommunfullmäktige i Trollhättan ta beslut om en motion från Moderaterna, med förslag om att provtagning ska göras av avloppsvattnet för att se vilka preparat som används och var. Det är en vällovlig tanke, men problemen med att genomföra förslaget är flera. Det är dyrt, mycket dyrt. Det ger information kring droger i omlopp som polisen till stora delar har. Men vår viktigaste invändning är ändå: Hur ska vi kunna använda resultatet? Polisen vet var handeln bedrivs och vi vet att mycket av bruket sker i centrala staden, av människor från stadens alla olika delar. En eventuell provtagning kommer att ge höga resultat för centrum, men det ger inte någon ytterligare information. Vad gör vi med den kunskapen (som till stor del redan är känd)?

Är det värt att lägga uppemot 2 miljoner kronor per år på tester som inte ger några svar om kön, ålder, hur ofta personen missbrukar eller ens var denne hör hemma? Vi tycker inte det. Därför kommer vi att rösta för avslag. Vi vet att debatten kommer att gå hög. Vi kommer att anklagas för att inte vilja bekämpa vare sig knarket eller gängen. Inget kan vara mer fel! Vi gör redan omfattande insatser och vi är beredda att satsa det som krävs, men då ska det också vara insatser som ger oss information och kunskap som kan användas – av politiker, av stadens tjänstemän, av polisen eller alla andra som lägger ner själ och hjärta i arbetet mot knarket. Och vi välkomnar alla goda förslag som hjälper till i det arbetet.

Monica Hanson (S)

kommunalråd

Esther O’Hara (MP)

kommunalråd

Mattias Foldemark (V)

gruppledare Vänsterpartiet