Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Johan Nilsson/TT
Bild: Johan Nilsson/TT

Kvinnodagen 2022: Krig och pandemier drabbar världens kvinnor

Redan innan Ukraina-kriget och coronapandemin försämrades situationen för världens flickor och kvinnor, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för den lokala FN-rörelsen på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Att världens flickor och kvinnor hör till de mest utsatta ser vi med fasansfull tydlighet i kriget i Ukraina. Den ryska invasionen av ett fredligt grannland genomförs i direkt anslutning till coronapandemin som under ett par år har orsakat lidande och död och tvingar människor på flykt. Pandemin har fått stora konsekvenser för arbetet med att bygga en mer hållbar värld – och för flickors och kvinnors möjlighet att fullt åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Den tidigare positiva utvecklingen, i form av minskad fattigdom och hunger, skolgång för både flickor och pojkar samt rent vatten och tillgång till toaletter för allt fler, har brutits.

Redan innan pandemin förvärrades situationen för världens flickor och kvinnor. På flera områden är nu följderna så stora att det talas om en skuggpandemi. Några av hoten är följande:

* Ökande fattigdom. Kvinnor är de fattigaste av de fattiga. När ekonomier krymper och arbetslösheten ökar förlorar kvinnor försörjningsmöjligheter och den ekonomiska egenmakt som en egen inkomst ger.

* Stängda skolor. Innan pandemins utbrott började, för första gången i historien, lika många flickor som pojkar i skolan. Pandemin påverkar skolgången för 1,6 miljarder barn och unga. Framför allt flickor går miste om utbildning. ​

* Fler barnäktenskap. Stängda skolor, social isolering och ökande fattigdom medför större risk för att flickor ska tvingas in i barnäktenskap. Ytterligare tio miljoner flickor riskerar att giftas bort, enligt FN. En ny företeelse är tvångsäktenskap som ingås via digitala äktenskapsliknande ceremonier.

* Könsstympning ökar. Det globala arbetet mot kvinnlig könsstympning har varit framgångsrikt, men även här hotas den positiva utvecklingen av social isolering och färre kvinnor i utbildning. ​FN beräknar att ytterligare två miljoner flickor riskerar att utsättas för könsstympning.

* Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tillgången till moderna preventivmedel, ​familjeplanering och samtycke, säker och laglig abort samt sex- och samlevnadsundervisning har försämrats under pandemin.

* Våld i hemmet. FN beräknar att endast hälften av världens kvinnor har rätt att bestämma över sina egna kroppar. I Sverige rapporterar Brottsförebyggande rådet att antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökade med fyra procent det första halvåret 2020 jämfört med året innan.

Flera FN-organisationer, bland annat FN:s befolkningsfond UNFPA, gör stora insatser för världens flickor och kvinnor. Arbetet är beroende av politiskt och ekonomiskt stöd från enskilda, organisationer, företag och regeringar.

Sverige har en stark tradition av stöd till FN i syfte att främja bland annat jämställdhet. Varje krona behövs i det långsiktiga arbetet för bättre levnadsförhållanden för världens utsatta. På internationella kvinnodagen är det angeläget att framhålla att konflikter och pandemier kräver insatser för världens flickor och kvinnor under lång tid framöver.

Annelie Börjesson

Ordförande i Svenska FN-förbundet

Therése Mancini

Ordförande i Göteborgs och Bohusläns FN-distrikt

Margaretha Feldt

Ordförande i Sotenäs FN-förening