I Trollhättan är mer än en tredjedel av de utomeuropeiskt födda kvinnorna arbetslösa. Det innebär ett stort utanförskap, som måste brytas. Vi har en politik för att de som står längst från arbetsmarknaden kommer i arbete. Vi vet att Trollhättan är en kommun med stora möjligheter. Men vi vet också att det finns stora utmaningar. Utanförskap, arbetslöshet och bristande integration.
Detta beror delvis på att Sverige sedan år 2014 tagit emot mer än dubbelt så många asylsökande som de nordiska grannländerna tillsammans, kombinerat med en misslyckad integrationspolitik. Varannan vuxen invandrare i Sverige – 700 000 personer – är beroende av någon form av bidrag eller offentligt stöd för sin försörjning. Särskilt kvinnor födda utanför Europa står mycket långt från arbetsmarknaden. Majoriteten av kvinnorna från de stora asylländerna – Afghanistan, Somalia och Syrien – har nära noll kronor i inkomst från eget arbete, oavsett hur länge de har varit i Sverige. I Trollhättan är mer än 35 procent av kvinnorna födda utanför Europa arbetslösa, jämfört med 25 procent för landet. Som jämförande siffror kan nämnas att arbetslösheten bland samtliga kvinnor i Trollhättan ligger på 9,9 procent.
Vi moderater vill bryta utanförskapet, och har följande förslag för att fler utomeuropeiskt födda kvinnor ska gå från bidrag till egen lön.
1) Bidragstak och jobbpremie. I dag lönar det sig inte alltid att gå från bidrag till arbete. För familjer med fler än två barn där föräldrarna lever på försörjningsstöd lönar det sig ibland inte alls om en av föräldrarna tar ett heltidsarbete. Därför behövs ett bidragstak, så att det alltid lönar sig att arbeta. De samlade bidragen ska inte vara högre än 75 procent av inkomsten vid arbete. Vi vill också införa en tillfällig jobbpremie för långtidsarbetslösa som ger upp till 2 500 kronor extra i månaden i 18 månader om personer lämnar bidragsberoende för arbete.
2) Förstärkt SFI. Svenska språket är nyckeln till integration och gemenskap, och varje persons möjlighet att skapa ett bättre liv för sig själv. Ändå finns det idag inga krav på att den som läser SFI (svenska för invandrare) ska klara utbildningen. Omkring hälften av de som har invandrat till Sverige behöver fortfarande tolk efter så lång tid som 14 år. Vi vill att den som påbörjar SFI ska få en individuell prestationsplan, som ska innehålla krav på godkända studieresultat inom en viss tidsram. Om planen inte följs ska konsekvensen ytterst kunna bli indragen etableringsersättning.
3) Krav på motprestation på heltid för bidrag. En meningsfull sysselsättning är viktig för att komma närmare arbetsmarknaden. Dessutom är det rimligt att den som får bidrag i sin tur bidrar med en motprestation till samhället. Därför vill vi att socialtjänstlagen ändras så att alla kommuner ska ställa krav på motprestation på den som söker bidrag. Huvudregeln ska vara att en person som har försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid. Det kan exempelvis handla om studier eller praktik. Den som inte deltar i dessa aktiviteter ska kunna få sitt socialbidrag minskat.
Maria Malmer Stenergard (M)
migrationspolitisk talesperson
Peter Eriksson (M)
oppositionsråd, Trollhättan