Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Roger Larsson

Lärarna kräver statlig skola

När Lärarnas Riksförbund nu samlar lärare och studie- och yrkesvägledare till sin första digitala kongress sker det i ett läge när skillnaderna i skolornas förutsättningar riskerar att öka i takt med att kommunernas ekonomi raskt försämras.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Vårt skolsystem är präglat av segregation och bristande likvärdighet. I årskurs 9 lämnar nästan var sjätte elev grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram. I gymnasieskolan är det svårt att reparera elevernas bristande förkunskaper, snarare accentueras problemen och mer än en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Det är tydligt att skolsystemet inte förmår att möta de svagaste.

En ny utredning har nu lagt förslag för att minska segregationen och skapa en större likvärdighet. Det handlar om att tillföra grundskolan extra resurser, slå ihop flera statliga öronmärkta bidrag till ett statligt undervisningsbidrag. Bidraget måste fördelas med en socioekonomisk viktning, så att de kommuner och friskolor med störst utmaningar och behov också får mest resurser.

Utredningens viktigaste förslag går ännu längre och handlar om att titta vidare på möjligheten för staten att ta över hela kostnaden för grundskolans undervisning.

Regeringen måste nu ta fram det beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap som utlovas i januariavtalet. Lärarnas Riksförbund har redan förslag för att göra detta möjligt:

1.Utred omedelbart hur ett skifte i ansvar för undervisningskostnaden ska genomföras från kommunal nivå till statlig nivå, liksom konsekvenser för det övriga skolsystemet.

2.Gör en snabb översyn av samtliga statsbidrag till skolan och presentera ett förslag om ett statligt undervisningsbidrag till grund- respektive gymnasieskolan.

3.Genomför en skatteväxling mellan stat och kommun så att undervisningskostnaden för grundskolan respektive gymnasieskolan tas över av staten via ett samlat bidrag för vardera skolformen. Beredskap ska då finnas för att också överföra arbetsgivaransvaret för lärare och rektorer till staten.

Det är viktigt för Sveriges framtid med en hög utbildningsnivå och att alla elever får likvärdiga möjligheter att utvecklas maximalt kunskapsmässigt. Det innebär att staten måste ta ett helhetsgrepp om skolan och förändra det som är dåligt, men bevara och vårda det som är bra. Lärarnas Riksförbund kommer på kongressen att diskutera hur nödvändiga förändringar ska gå till och sedan sätta hård press på politikerna.

Åsa Fahlén

förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Monica Fors

ordförande, Trollhättan

Henrik Månsby

ordförande, Vänersborg

Larz Blomqvist

ordförande, Kunskapsförbundet Väst

Fredrik Berggren

Lärarnas riksförbund, Lilla Edet