Varje gång jag går utanför dörren känner jag oro och stress. Jag har svårt att ta in alla uttryck runtomkring mig, t.ex. ljud, så jag lyssnar konstant på musik så jag kan stänga allt ljud ute. När jag står i en kö känner jag mig iakttagen och när kassapersonalen är trevliga och pratar mår jag dåligt. Jag trivs inte bland människor, jag känner mig otrygg.
En av sakerna jag har lärt mig under min behandling i vården är att otryggheten är något jag själv skapar inom mig. Jag måste jobba med mig själv för att hitta sätt att kontrollera tankarna och känslorna av otrygghet, jag kan inte begära av andra människor att de ska anpassa sig efter mig och hålla sig inomhus mellan 9 och 12 så jag kan känna mig trygg när jag går ut och handlar. Det är inte rimligt.
Jag känner mig otrygg, inte för att någon av er har gjort mig något utan för att min hjärna skapar otryggheten. Så rimligen borde ju alla som känner sig otrygga när människor tigger pengar istället för att föreslå ett tiggeriförbud göra samma sak. Jobba med sig själva för att hitta sätt att kontrollerna sina tankar och känslor av otrygghet.
Men ni ”friska” människor är kanske också sjuka eftersom ni skapar en otrygghet inom er när ni ser en tiggare, så här får ni ett gratis råd medan ni står i kön till psykiatrivården.
Jobba med att hitta och förstå vad som gör att ni känner er otrygga och varför. Jobba sedan med att få bort de känslorna och tankarna när de kommer.