Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Henrik Montgomery/TT
Bild: Henrik Montgomery/TT

Missriktat hyresstöd skjuter över målet

Coronapandemin har varit ett stålbad för stora delar av handeln, restaurangnäringen samt hotellbranschen.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Det är därför mycket angeläget att företag som går på knäna och kämpar för sin överlevnad får ekonomiskt stöd. Den 25 februari beslutade riskdagen att införa ett nytt hyresrabattstöd för företagare för första kvartalet 2021. Tyvärr är stödet bristfälligt utformat. Risken är uppenbar att hyresrabatten även denna gång blir ett fiasko.

Problemet är stödets märkliga upplägg. Liksom det tillfälliga hyresrabattstödet andra kvartalet 2020 lägger regeringen ansvaret på fastighetsägaren att avgöra huruvida en lokalhyresgäst är berättigad till statligt stöd eller inte. Samtidigt ska fastighetsägaren stå för halva rabatten när staten inte tog hela kostnaden och därefter retroaktivt ansöka om stödet, vilket innebär en omfattande administration.

Fastighetsföretagen lever ofta i symbios med sina lokalhyresgäster och har under pandemin stöttat dem på en mängd olika sätt. Våra medlemsföretag har exempelvis gett anstånd med hyresinbetalning, gått över till månadsinbetalning i stället för kvartalsinbetalning samt gett rena hyresrabatter. Därtill har vi goda exempel på hur fastighetsägare stöttat sina lokalhyresgäster genom olika insatser som hjälp med att bygga uteserveringar, inhandlat presentkort till bostadshyresgäster att nyttja hos lokalhyresgästernas verksamhet och upplåtit tomma skyltfönster till konst eller marknadsföring för platsens aktörer.

Inom ramen för hyresstödet 2020 gav fastighetsföretagen totalt 1,7 miljarder kronor i rabatter. I en nyligen utförd enkätundersökning utförd av Fastighetsägarna GFR uppgav ett urval medlemmar i Trollhättan och Vänersborg att de stöttat sina lokalhyresgäster med nästintill 2,6 miljoner kronor utöver det statliga hyresstödet. Den faktiska summan är troligen betydligt högre. Ingen annan bransch har ålagts och tagit ett motsvarande ansvar. I längden är det inte rimligt privata företag förväntas axla en roll som vanligtvis tillkommer staten.

Det tillfälliga hyresstödet 2020 fick kritik från både fastighetsägare och hyresgäster. De mest uppenbara bristerna var att fastighetsägare förväntades agera myndighet och själva finansiera det statliga stödet i samma omfattning som staten, att stödet skapade orimliga förväntningar hos hyresgästerna om att alla företag skulle få hyresrabattstöd samt att utformningen av stödet skapade onödig konflikt och administration för fastighetsägare och lokalhyresgäster. Ett flertal fastighetsägare upplevde stödet så pass krångligt och byråkratiskt att de valde bort att söka den statliga ersättningen. De som ändå sökte stödet fick vänta i ett antal månader innan det betalades ut. Handläggningstider som var långt över vad som kan anses acceptabelt och som gjorde att fastighetsbranschen fick agera bank.

Trots detta har nu riskdagen beslutat om ett nytt hyresrabattstöd med i stort sett samma upplägg. Stödet ska godkännas av EU-kommissionen innan en förordning utarbetas, vilken väntas vara på plats i mitten av mars, då majoriteten av lokalhyresgästerna redan betalat hyran för första kvartalet.

I stället för ytterligare en runda av det misslyckade hyresrabattsystemet borde regeringen avsätta pengar i direktstöd till krisande företag. Där skulle de göra avsevärt större nytta. Ingen borde acceptera en ordning där staten pressar en bransch att fungera som både myndighet och finansiär av ett statligt stöd. I längden gör det alla till förlorare.

Petra Ohldin Lampinen,

näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna GFR

David Björnberg,

omvärldsanalytiker, Fastighetsägarna GFR

Christian Melin,

kretsordförande Fastighetsägarna GFR och VD Wallexia Fastigheter AB