AI robot
Max Tegmark, fysikprofessor vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston, är författare till boken Liv 3.0. Att vara människa i en tid av artificiell intelligens. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

När AI är mer intelligent än människan – vad händer med samhället?

För att maximera chanserna att AI blir något positivt menar vi att politiken behöver befinna sig på frontlinjen för kunskap om såväl risker som möjligheter, menar debattörer.

ANNONS
|

Många kända tänkare och akademiker diskuterar just nu Artificiell intelligens (AI) utifrån olika perspektiv. För att sammanfatta delar av diskussionen kan man citera MIT-professorn Max Tegmark som säger att AI antigen kommer att bli det bästa eller det värsta som hänt mänskligheten. Vi bör vara hoppfulla, men för den skull inte naiva.

Vad händer med samhället när vi skapar en intelligens som är 10, 1000 eller en miljon gånger mer intelligent än människan? Vad händer med kulturen när en mjukvara skapar konst, musik och litteratur som berör oss djupare än det som skapats av människor? Hur påverkar det vårt samhälle när ett dataprogram – som kan massproduceras - kan skapa djupa intima relationer med människor? Vad händer med vår demokrati när dessa program, som vet långt mer om oss än vad vi själva vet, blir en producent av policyförslag och propaganda?

ANNONS

Vi som växt upp med dystopiska sci-fi filmer lider inte brist på fantasi på hur AI skulle kunna bli ett hot mot mänskligheten. Scenarier som i filmserien The Terminator är dock föga sannolikt och för sakens skull bör det sägas att AI vare sig behöver bli ”medvetet” eller anta fysisk form för att utgöra stor risk, även om detta inte på något vis kan uteslutas längre in i framtiden.

Förutom att AI snabbt bygger på sina egna förmågor kommer den att accelerera en rad högteknologiska fält, så som bioteknik, nanoteknik, 3D-printing, drönarteknik, neurovetenskap, kvantdatorteknik, med mera. Gemensamt för dessa är att de är verktyg som kan användas för att gagna mänskligheten men också – avsiktligt eller oavsiktligt – för det rakt motsatta.

För att maximera chanserna att AI blir något positivt menar vi att politiken behöver befinna sig på frontlinjen för kunskap om såväl risker som möjligheter. Oaktat vad EU gör med sin AI-act är det direkt oansvarigt att sitta på händerna i Sverige. Frågan är av en sådan dignitet att den måste tas på stort allvar och vi menar därför att Sverige behöver en nationell AI-nämnd.

AI-nämnden skulle med fördel kunna vara sammansatt av företrädare från riksdagens samtliga partier likväl som experter från akademi och näringsliv och ha till syfte att hela tiden uppdatera sig med det senaste inom utvecklingen, flagga upp viktiga frågor och lämna förslag på lagstiftning som styr utvecklingen i positiv riktning.

ANNONS

AI kommer på ett eller annat sätt att totalt förändra vad det betyder att vara människa. Rätt använt kan teknologin användas för att radikalt förbättra livskvaliteten för hela mänskligheten.

Thomas Morell (SD)

Vice ordförande riksdagens trafikutskott

Josef Fransson (SD)

Riksdagens näringsutskott

Rashid Farivar (SD)

Riksdagens trafikutskott

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS