Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

kvinna sjukvård läkarundersökning
Inom ramen för Tidöavtalet har den moderatledda regeringen tagit de första stegen mot en mer jämställd hälso- och sjukvård. För alla kvinnor, menar debattörer. Bild: Jonas Ekströmer/TT

När det gäller hälsa och sjukvård är det inte jämställt

Inom ramen för Tidöavtalet har den moderatledda regeringen tagit de första stegen mot en mer jämställd hälso- och sjukvård. För alla kvinnor, menar debattörer.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Den 28 maj är det Mors dag. Sverige ses ofta som ett jämställt land men i hälso- och sjukvården finns mycket kvar att göra. Inom ramen för Tidöavtalet har den moderatledda regeringen tagit de första stegen mot en mer jämställd hälso- och sjukvård. För alla kvinnor.

Rapporter från organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att flickor och kvinnor har svårt att hitta rätt i hälso- och sjukvården. Men det omvända gäller också, vården har svårt att vägleda kvinnor till rätt instans när det gäller tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor.

Moderaterna vägrar att acceptera en hälso- och sjukvård som inte är jämställd. Vi har därför drivit på för att skapa en mer jämställd hälso- och sjukvård. Tidöavtalet innehåller viktiga förslag för att säkerställa detta. Konkret handlar det bland annat om forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, om att modernisera abortlagstiftningen för att öka kvinnors självbestämmande och göra det möjligt för kvinnor som vill att, göra en hemabort.

Tyvärr så finns det idag väsentliga skillnader inom vården för olika grupper av kvinnor. Främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor födda i Sverige och födda utanför Europa. Vi vill stärka förlossningsvården och göra den mer tillgänglig, personcentrerad och jämlik.

Den moderatledda regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell förlossningsplan. Syftet är att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och kvaliteten. Under 2023 gör regeringen en satsning på förlossningsvården på hela 1,6 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas för särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden.

I Västra Götalandsregionen prioriterar Moderaterna en sammanhållen vårdkedja för kvinnosjukvård samt mödra- och förlossningsvård. Antalet förlossningsskador minskar inte längre i önskad takt. Arbetet måste därför fortsätta med målet att minimera antalet förlossningsskador och erbjuda en jämlik förlossningsvård i hela regionen. Kvinnor med förlossningsskador ska få bättre möjligheter till rätt behandling och rehabilitering. Tillgängligheten till eftervård inom förlossningsvården är av stor betydelse för både den nyblivna mamman och det nyfödda barnet och behöver förbättras ytterligare.

Under mandatperioden kommer regeringen att genomföra en omfattande reformagenda för att stärka kvinnors hälsa och skapa en mer jämställd vård. Varje kvinna ska känna sig sedd inom hälso- och sjukvården. Oavsett om hon står inför något så livsomvälvande som att föda barn eller lider av klimakteriebesvär. Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad.

Johan Hultberg,

Gruppledare för Moderaterna i socialutskottet

Gustaf Josefson (M),

regionråd, Västra Götalandsregionen

Monika Beiring (M),

andre vice ordförande strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen