Rysslands krig i Ukraina har pågått i över ett år. Västvärlden har tydligt uttalat sitt stöd för det ukrainska försvarandet av dess självständighet. Som främsta bidragsgivare och understöd till det krigsdrabbade landet står USA. Här är det dock värt att påpeka att det ryssarna gör i Ukraina är precis det som USA gjort under lång tid på andra för oss mer avlägsna platser. 2003 invaderades Irak, utifrån föreställningar som visat sig felaktiga. Under lång tid har USA stöttat statskupper och våldsamma regimskiften, ibland mot diktatorer som Syriens Assad men också mot demokratiskt valda ledare som Allende i Chile 1973. I det fallet röstade ett land långt från USAs gränser för en vänsterinriktning.
USA ansåg landet vara inom deras intressesfär, bytte snabbt ut regimen med våld och ersatte med Pinochets terror. I vissa fall handlar det i sammanhanget mycket triviala anledningar, såsom ett fruktbolags vinster. Det var anledningen till den amerikanskstödda statskuppen i Guatemala 1954. Nu har Ryssland fått se sina grannländer bli USAs allierade, och försöker nu förhindra ytterligare ett stort, historiskt tätt sammankopplat, land från att bli det. Nämligen Ukraina. Metoden är hämtad från USA. Med hjälp av militära medel ska länder som inte rättar sig i ledet få känna på antingen Rysslands eller USAs vrede.
Att vi hellre vill höra till USA än Ryssland är helt naturligt. En snabb titt på det USA åstadkommit genom historien jämfört med Ryssland kan snabbt avgöra den saken till klar amerikansk fördel. Vi har mer gemensamt med USA och dess kultur. Detta faktum får dock inte hindra oss från att tänka klart.
Att inse att världen består av maktsfärer och att hela världen inte önskar bli styrda från Washington kan få oss att göra korrekta analyser, istället för att föra högtravande moraliska resonemang där Ryssland utmålas som ren ondska medan NATO ses som försvararen av eviga humanitära världen.
Föreställ dig själv att Mexiko eller Kanada skulle alliera sig med Kina, ta ökat avstånd från USA och gå sin egen väg. USA hade inte haft det tålamod Ryssland har haft. Vedergällningen hade kommit omedelbart. Nu förväntar vi oss att Ryssland ska vara välvilligt inställda till Natoländer vid deras gräns. Dubbla måttstockar är bara förnamnet.
Offren är alltid de folk som hamnar i skottlinjen för stormakternas spel. Ukrainarna, vietnameserna eller syrierna. Olika tidevarv. Samma proxykrig.
Nån slags analys
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.