Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Dan Hansson/TT

Reumatikerförbundet vill ha bättre vård för giktpatienter

Ett liv utan smärtsamma giktanfall är idag fullt möjligt för personer som har gikt.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

I samband med Internationella reumatikerdagen vill Reumatikerförbundet öka kunskapen om sjukdomen.

Numera går gikt att bota för de patienter som får förebyggande behandling efter vårdbesöket på vårdcentralen.

Ungefär 150 000 personer har gikt och omkring 15 000 individer insjuknar årligen i gikt. Var tionde man över 70 år lever med gikt. Sjukdomen blir också allt vanligare i vår del av världen. Med hänsyn till att sjukdomen är så vanlig anser några av Sverige främsta specialister inom området att gikt förmodligen är en av de sämst behandlade sjukdomarna i svensk sjukvård.

En förklaring är att vården inte alltid har kunskap om att behandling finns. Läkemedelsverket har tagit fram nya rekommendationer för behandling, men det tar lång tid innan behandlingsmetoder integreras i vården och blir till nytta för patienten.

Tyvärr verkar en annan förklaring vara att sjukdomen fortfarande omgärdas av gamla föreställningar om överdriven alkoholkonsumtion och dålig kosthållning, som i sämsta fall kan leda till att patienten drar sig för att söka vård eller prata om sin sjukdom. Obehandlad gikt kan utvecklas till kronisk inflammation och ge permanenta skador på leden. Vården har därför ett särskilt ansvar att informera om att arvsanlag, ålder och i många fall en bakomliggande njursjukdom, snarare än livsstilsfaktorer, är förklaringen varför många personer får gikt.

Reumatikerförbundet vill att vården för giktpatienter ska förbättras. Därför riktar vi oss till framför allt primärvården där de flesta patienter behandlas:

Reumatikerförbundet uppmanar vården att:

1) Implementera Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande giktbehandling på hälso- och vårdcentraler.

2) Erbjuda giktpatienter förebyggande behandlingar i samband med patientens vårdbesök.

3) Bryta stigmat och öka kunskapen om orsakerna till gikt. Det kan leda till att patienter får bättre behandling.

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Monica Nordh Halldén, distriktsordförande Reumatikerdistriktet Älvsborg

Margaretha Servaeus, ordförande Reumatikerföreningen, Mellerud

Gerd Skoogh, ordförande Reumatikerföreningen, Trollhättan

Elsa Torstensson, ordförande Reumatikerföreningen, Vänersborg