De tycker att biståndet ska vara mer effektivt och inte användas som det gör nu. Det är en ståndpunkt som är värd att diskutera. Att föreslå att biståndet ges på annat sätt kan vara bra men det ska inte betyda att beloppet inte blir en procent av budgeten. De pratar om biståndet på ett sätt som att det är en utgift som vilken annan som helst. Nu är ju detta något som vi i den rika världen betalar till dem som inte har det lika bra som vi har det. En procent av budgeten har länge varit ett riktmärke för vad vi ska betala och att leva upp till detta är en minsta anständighetsgräns som vi i den rika delen av världen måste ha.
Att prata om biståndet som vilket anslag som helst och att det ökar okontrollerat är inte människovärdigt. Det är människor som det handlar om och visst kan biståndet kanske vara bättre men då är det bättre att komma med förslag som gör biståndet mer effektivt och bättre. Behoven är enorma och naturkatastrofer inträffar och de hjälporganisationer som finns visar att behoven är större än vad som betalas ut. Allt för många i världen har inte tillgång till det som vi tycker är självklart.
Visst finns det inhemska brister som borde ha åtgärdats men dessa får inte ställas mot varandra. Skattesänkningar löser inte dessa politiska problem. Det är viktigt att det förs en social human politik för boende i Sverige också. Men att inte vilja att en procent av budgeten ges som bistånd är inte en mänsklig politik som tar hänsyn till hur världen ser ut.