Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

 Bild: Adam Ihse/TT
Bild: Adam Ihse/TT

Så kan Västra Götalands kommuner bidra till svensk livsmedelsförsörjning

Bättre för klimatet, samhällsekonomin och krisberedskapen. Tre tunga skäl att satsa på lokalproducerade livsmedel.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Ändå har förvånansvärt få kommuner i Västra Götaland satt mål för vilka livsmedel som upphandlas, skriver Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier. Svenska kommuner köper livsmedel för mer än 300 miljarder skattekronor varje år; mat som går till exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Det är på många sätt väl investerade pengar som bidrar till att upprätthålla den svenska välfärden. Tyvärr är det alldeles för få kommuner som sätter mål för att skattebetalarnas pengar ska göra nytta även bortom välfärden. Genom att sätta mål, mäta och följa upp kan fler kommuner i Västra Götaland bidra till en stabil svensk matproduktion. Det ger i sin tur både fler arbetstillfällen och ökad biologisk mångfald, vilket är en av de viktigaste faktorerna för att minska effekterna av klimatkrisen.

Coronapandemin har visat att Sverige behöver öka den inhemska livsmedelsförsörjningen för att stå rustat inför framtida kriser. Att bli mer självförsörjande är en bättre lösning i grunden än att till onödigt höga kostnader fylla beredskapslager. Därför är det glädjande att invånarna i Västra Götaland vill att deras kommuner ska prioritera lokalproducerade livsmedel i upphandlingar. Mer än nio av tio i Halland och Västra Götaland svarade i Norrmejeriers Sifoundersökning från i fjol att det är viktigt att kommuner väljer lokalproducerat. I en enkät till alla upphandlingsansvariga i Sveriges kommuner uppger även där en majoritet att lokal eller svensk produktion är ett viktigt kriterium vid upphandling.

I samma enkät svarar dock bara en kommun i Västra Götaland att de har mål för hur stor andel av de upphandlade livsmedlen som ska vara lokalproducerade. Mer än hälften har visserligen en strategi för att öka mängden, men utan mål att mäta mot blir en strategi lätt tandlös och svår att följa upp. Vi vill därför uppmana alla kommuner i Västra Götaland att sätta mål för hur stor andel av de upphandlade livsmedlen som ska vara lokalproducerade. Målet kan vara formulerat som en andel av totalen eller som en ökning från föregående år. Huvudsaken är att det går att mäta och följa upp. Först då kan kommunerna systematiskt öka sitt bidrag till en stabil svensk matproduktion, fler arbetstillfällen och minskad belastning på klimatet.

Anna-Karin Karlsson,

hållbarhetsdirektör på Norrmejerier