De elever som får driva UF-företag under sin skolgång visar sig få högre lön, ha färre arbetslöshetsdagar och är i större utsträckning benägna att starta eget. Men trots dessa resultat får 72 procent av gymnasieeleverna inte samma möjlighet. Alla borde få träna entreprenörskap i skolan, skriver Marianne Carlsson, styrelseordförande, och Johan Sandahl, regionchef i Ung Företagsamhet Fyrbodal.
Det är nog många studenter som just nu undrar om den ljusnande framtiden verkligen är deras. De lämnar gymnasiet i en tid när varsel och permitteringar nått rekordnivåer, och konkurserna blir fler och fler. En mörknande framtid kanske känns trolig. Då är det som viktigast att tänka framåt, och rusta våra unga, och i dessa tider är entreprenörskap viktigare än någonsin. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag, företag som idag är hårt prövade och utsatta men som är en förutsättning för att säkra sysselsättning och välfärd på lång sikt.
Statistik visar att tre av tio i en årskull på gymnasiet i Sverige driver UF-företag inom ramen för Ung Företagsamhet. Gymnasieeleverna får starta och driva riktiga företag, med allt vad det innebär, från affärsidé och marknadsanalys till finansiering, marknadsföring, försäljning och hållbar ekonomi. De får bland annat träna på att samarbeta, problemlösa, vara uthålliga, presentera idéer och att planera framåt. Förmågor eleverna alltid kommer ha nytta av, i framtida arbetsliv.
Uppföljningar visar att de elever som driver UF-företag under sin skolgång, får högre lön, har lägre arbetslöshet, är i större utsträckning benägna att starta eget och deras företag tenderar att ha fler anställda. Erfarenheterna från ett UF-år gör med andra ord skillnad, både för individen och för samhället. Trots detta är det fortfarande många som inte ges möjlighet att öva sitt entreprenörskap i skolan.
UF-företagande är ett kraftigt underutnyttjat verktyg och likvärdigheten lyser med sin frånvaro mellan gymnasieprogrammen. Medan vissa program, som till exempel Ekonomiprogrammet, har 72 procent UF-företagare i en årskurs har andra oroväckande låg andel. Dessa elever, och många andra med dem, slutar gymnasiet utan att ha fått utveckla sina entreprenöriella förmågor. Totalt är det 28 procent av en årskull i Fyrbodal som får driva UF-företag i år, men det betyder att 72 procent inte får den möjligheten.
Genom att regeringen stärker entreprenörskapets ställning i skolan och att alla kommuner och skolor erbjuder elever möjligheten till entreprenörskap, företagsamhet och UF-företagande rustar vi Sverige för framtiden. Tillsammans gör vi skillnad. Och den ljusnande framtid blir då vår!