Men i Sverige är det lagligt. Det är bara här som företagens rätt till vinster prioriteras högre är barnens rätt till en god utbildning. Bara här! Förra året plockade skattefinansierade friskoleföretag i Sverige ut vinster som motsvarar 2 200 lärartjänster. Bara i Trollhättan handlar det om 20 lärare.
Varken politiker eller tjänstepersoner i Trollhättans stad kan göra något åt det. Sådan är lagen; friskoleföretagen har rätt att plocka ut den vinst de önskar. Lagen bakbinder också kommunerna när det gäller etableringsrätten. Ingen kommun har rätt att säga nej till en ny skola, oavsett om den behövs eller inte. Så länge skolan uppfyller myndigheternas krav för att bedriva undervisning är det fritt fram att starta – och kräva skattepengar av kommunen för att göra det. Kommunen måste då vaska fram pengar för att ge den nya skolan pengar per elevplats, utifrån vad varje motsvarande elevplats kostar i den kommunala skolan.
”Men om det kommer en ny skola och elever börjar där minskar ju kommunens egna kostnader”, tror du kanske. Nej, så enkelt är det inte. Varje kommun har skyldighet att kunna ta emot varje barn som bor i kommunen och måste alltså ha plats för alla elever. Den skyldigheten har inte friskolor. Ändå får de samma pengar att röra sig med som den kommunala skolan. En friskola har dessutom möjlighet att välja bort elever som behöver särskilt stöd, alltså de elever som kostar mer. Det kan inte den kommunala skolan. Trots det får inte kommunen mer pengar än friskolan.
I Trollhättan har en alldeles ny skola byggts på Sylte. Nya skolor ska också byggas i Upphärad och Velanda och Magnus Åbergsgymnasiet har renoverats. Eleverna får jättefina lokaler, men det gör att kostnaden för lokalerna ökar för kommunen. Därför behövs mer pengar satsas på den kommunala skolan. Men systemet är sådant att det betyder att också friskolorna får mer pengar, utan att de vare sig renoverar eller bygger nytt. Det är skattepengar som kan gå rakt ner i fickorna på aktieägare, utan att ens passera en skolbyggnad eller lärobok.
Det här är ett galet system, tycker vi socialdemokrater. Vi anser att marknadsskolan har nått vägs ände. Vi överkompenserar fristående skolor för ett uppdrag de inte har och har därtill ett skolval som gynnar vissa grupper och missgynnar andra. Det ökar på ojämlikheten och skapar ökade klyftor – klyftor som också de kostar samhället stora pengar.
Den 7 juni i år fick riksdagen ett förslag på sitt bord, om att ändra skolpengen så att de kommunala skolorna kompenseras för sitt utökade uppdrag. Det handlade alltså inte om att ta bort vinsterna för friskolorna, utan justera ersättningarna så att de motsvarar respektive skolas ansvar. Förslaget röstades ner av de högerkonservativa i riksdagen. med moderater och sverigedemokrater i spetsen. De anser således att företagens rätt till vinster är viktigare än alla barns rätt till en bra skola och undervisning. Minns detta när det är val i september.
Sofia Andersson Dharsani (S)
ordförande för utbildningsnämnden i Trollhättan
Maud Bengtsson (S)
ordförande för Kunskapsförbundet Väst
Lina Axelsson Kihlblom (S)
skolminister