Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Martin Meissner
Bild: Martin Meissner

Slående statistik men felaktig slutsats

Replik. Svar på Ny statistik från SMHI förbryllar.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

I flera debattartiklar under de senaste åren ifrågasätter Ingemar Vänerlöv betydelsen av koldioxidutsläpp för klimatet. Som forskare med kopplingar till Vänersborg känner jag mig manad att svara.

Vänerlöv är väderobservatör för SMHI men han tycks ha svagt förtroende för myndigheten. Det mesta han skriver går helt emot SMHIs egna klimatexperter. I hans senaste debattartikel ifrån 30 juni tycks han inte ens lita på att SMHI kan beräkna medeltemperaturer korrekt utan hänvisar till egen statistik. SMHI redogör noga för sina beräkningar på deras hemsida, medan Vänerlöv plockar ut ett antal stationer utan närmare motivation eller specificering. Jag kan därmed ej kontrollera hans beräkningar, men även om hans beräkningar skulle vara korrekta drar han helt fel slutsats.

Det mest slående i sammanhanget är att medeltemperaturen i Sverige har stigit med 1.2 grader ifrån perioden 1961-1990 till 1991-2020. Vänerlöv tycks inte ifrågasätta detta. I klimatsammanhang är detta en anmärkningsvärd förändring, men går i linje med förutsägelser om hur våra utsläpp av växthusgaser kommer påverka klimatet. Detta är mer än vad temperaturen stigit globalt under samma period (ca 0.5 grader), då den stiger mer mot polerna än vid ekvatorn. Denna ojämna uppvärmning gör att vädret förändras, på sätt som varierar under året. Med andra ord, det finns ingen förväntan om att temperaturstigningen ska vara jämn, varken globalt eller under året. Vänerlöv påstår sig ha falsifierat en teori, men i praktiken har han tagit fram statistik som snarare ger stöd till den!

Forskningen är mån om att i detalj förstå hur klimatet fungerar. Det påstås ofta att forskare är rädda för att komma med motstridiga fakta. Sanningen är den omvända. Varje forskare strävar efter att göra viktiga upptäckter. Detta ger prestige och lättare att få finansiering. Det en naiv tanke att hela forskarvärlden skulle ha missat att utföra Vänerlövs analys om den faktiskt skulle ha falsifierat tanken om global uppvärmning.

Patrick Eriksson,

professor i global miljömätteknik (Chalmers) och ”fellow” vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF)