Under påsken äts 50 miljoner ägg i Sverige. För att det ska vara möjligt lever nio miljoner hönor i äggfabriker och flera hundra tusen av dem hålls fortfarande i små gallerburar. Det är trångt och dålig luft och på grund av avel och specialfoder värper hönor ägg i sådan takt att deras kroppar är utslitna efter bara ett och ett halvt år. Då slaktas de eller gasas ihjäl.
Men det slutar inte där. Ungefär hälften av de kycklingar som föds i äggindustrin är tuppkycklingar som inte kan lägga ägg. De anses värdelösa för fabrikerna och därför dödas de redan sin första dag i livet. Minst 150 000 tuppkycklingar dödas, varje dag, bara i Sverige. Det är nästan svårt att ta in en så hög siffra.
Men så ser det inte ut överallt. Tyskland och Frankrike har redan förbjudit dödandet av tuppkycklingar, vilket jag verkligen tycker att Sverige borde ta efter.
Det finns dock en än viktigare fråga att ställa sig här. Även om hönorna i framtiden har ett "bra" liv innan de dödas, och inga tuppkycklingar längre dödas - varför är det okej att föda upp, exploatera och döda kännande individer när vi kan överleva och må bra utan att göra det? Kan verkligen bekvämlighet, smaklökar och tradition väga högre än djurens frihet och liv? En fråga att ställa sig innan du ger dig ut för att inhandla årets påskmiddag.
Simon Fridh,
medlem i Djurens Rätt