Storskalig solenergi kan producera minst 10 procent av den svenska elen

Solenergin står bara för en procent av den svenska elproduktionen, och vi ligger rejält efter länder med ungefär samma solinstrålning. Nu behöver reglerna ändras, så att storskalig utbyggnad av solenergi, likt solparken Nya Solevi i Säve, kan ta fart i resten av Västra Götaland och övriga landet.

ANNONS
|

Klimatomställningen kommer att kräva storskalig elektrifiering. Sverige behöver all fossilfri el vi kan producera och ju mer förnybar sådan desto bättre. Sverige har över åtta miljoner byggnader – 1 120 000 av dem finns i Västra Götaland – och över 400 miljoner kvadratmeter takyta som kan användas till elproduktion, och vi har knappt börjat använda fasaderna alls.

Med solceller på tak och fasader kan förnybar energi produceras direkt där elen används och hjälpa till att avlasta de hårt belastade elnäten. Större solparker kan ge nytt liv till mark från nedlagda industrier eller gruvor, eller kombineras med till exempel betesmark.

Solenergi har potential att producera minst tio procent av den svenska elen, men står i dag bara för en procent. Det kan jämföras med tre procent i Danmark, fem procent i Nederländerna och närmare tio procent i Tyskland. Med teknikutveckling inom batterier, vätgas och bränsleceller öppnas dessutom nya möjligheter till lagring och hantering av solljusets variationer.

ANNONS

Om Sverige fick liknande villkor som Danmark och Nederländerna skulle ytterligare 70 miljarder satsas på solel i Sverige, visar en rapport som Svensk Solenergi varit med om att ta fram. I stället gör svenska regler och skatter det svårare och dyrare att investera här.

Nu behöver vi börja använda den potential som solenergin ger oss, där tre enkla steg kan tas redan nu. Både lokala initiativ, näringsliv och politik, här i Västra Götaland och på riksnivå, kan göra skillnad.

• Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar. Den 1 juli höjdes gränsen för skatt på egenanvänd el, men skatten ligger kvar på anläggningar som är större än ungefär fyra ladugårdstak.

• Utnyttja EU-reglernas möjlighet till undantag från energibeskattning. I dag använder Sverige bara undantaget för vissa branscher, men även fastigheter inom exempelvis handel, logistik och tjänstesektorn skulle kunna bidra stort till klimatomställningen.

• Möjliggör maximal lokal användning av solenergi. Slopa kravet på nätkoncession för överföring av el mellan en fastighetsägares intilliggande fastigheter. Här finns redan direktiv från EU om så kallade energigemenskaper, som Sverige bör implementera snarast.

Sverige står nu mitt i coronakris, ekonomisk kris, klimatkris och elkris. På vägen ur dem har vi vår stora chans att ställa om till bättre hållbarhet. Då har vi inte råd att avstå från solenergin, vare sig i Västra Götaland eller i övriga landet.

ANNONS

Anna Kinberg Batra, ordförande, Svensk Solenergi

Anders Hjärpe, vice ordförande, Svensk Solenergi

Anna Werner, vd, Svensk Solenergi

ANNONS