När ett samhälle fungerar bäst, då är det oftast jämlikt. Jämlika samhällen mår allra bäst och kommer alltid alla till dels. I det jämlika samhället har alla som kan arbeta ett arbete. Ett arbete med schysst lön och sunda arbetsvillkor. Att ha ett arbete, försörja sig själv, betala skatt och bidra till samhället är något alla måste få chansen att göra. För mig är det också självklart att alla betalar skatt, och om du kan bidra mer ska du också göra det. Skatt efter bärkraft, det är inte mer än rätt.
Arbetar du som undersköterska, sliter varje dag, kommer hem alldeles utmattad och jobbar för en låg lön är det självklart att du inte ska behöva betala mer skatt än en miljonär. Men tyvärr finns det i dag partier i Sveriges riksdag som tycker det. Som duckar när man vill beskatta miljonärer mer och vars utgångspunkt ligger i att sänka skatten mest för de som redan har mest. I det jämlika samhället blir du som av någon anledning inte kan arbeta, är pensionär eller sjuk inte bli straffbeskattad.
För att en person som tjänar 100. 000 kronor i månaden ska få en skattesänkning på 9 000 kronor per månad, får den som tjänar 20 000 bara få några få kronor mer i plånboken varje månad. För att du som kovar in stora mängder kapital ska få din skattesänkning tvingas sjuka betala mer skatt, bidragen för de som har de allra svårast ställt sänks och sist men inte minst, måste du betala mer skatt som pensionär, än om du arbetar. Det är verkligen inte så jämlikhet uppnås, i det jämlika samhället, när du har det som svårast, då är vårt samhälle, vår gemenskap som starkast.