Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Eva Alverbratt
Bild: Eva Alverbratt

THC herr får nytt - damerna har inte ens ett omklädningsrum

Jag har nu läst TTELA:s reportage om Slättbergshallens ombyggnation, jag blir helt mållös. Hur kan man i ett sånt här stort projekt tänka så lite?

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

I artikeln skrivs det mycket om det som är Slättbergshallens största förändring. Trollhättans HC:s herrar som får ett nytt omklädningsrum på 80 kvadrat.

I texten illustreras deras nuvarande omklädningsrum som ett ”kyffe". Det ”kyffet” var ett omklädningsrum Trollhättans före detta damlag aldrig hade kunnat drömma om. Deras ”kyffe” hade egna duschar, eget litet utrymme för egen slipmaskin, tvättmaskin, egen toalett och platsbyggda bås. Något ett damlag i Trollhättan aldrig hade fått chansen till. Vi har några få kvadrat med några hyllplan. Att deras ”kyffe” nu blir renoverat till ett nytt stort omklädningsrum med diverse tillbehör medan Trollhättefallens damer verkar få vara kvar i det verkliga kyffet. Det vi har levt i under hela våra hockeyliv. Undangömda, exkluderade och bortprioriterade. Herrarna kommer få flytta från deras i artikeln så kallade lilla rum till ett nytt, stort, påkostat och fräscht omklädningsrum, men blir vi kvar i inget rum alls?

I Trollhättan har ett ishockeydamlag aldrig haft ett omklädningsrum, denna frågan är mer aktuell än någonsin.

I texten citeras även ishallschefen Patric Engström. ”Snart finns alla förutsättningar” för killar i Trollhättan. Förutsättningarna för damerna bara sjunker.

Anders Söderström, tränare för Trollhättans A-lag citeras också. Där berör han den självklara faktorn att ombyggnationen och de bättre förutsättningarna som ges till herrarna kommer att hjälpa vid rekrytering av spelare. Även att det blir något våra ungdomar kan se upp till. Det blir något som Trollhättans HC:s pojkungdomar kan se upp till. Återigen ser man förbi tjejerna och det pratas som om de inte existerar.

Tjejerna blir fortfarande utan hopp, utan förebilder och utan en bild av att de kan lyckas. Att de också kan bli något. Det reflekteras i hela deras hockeyuppväxt.

Det beskrivs att det pågår en dialog mellan Trollhättefallens HC om omklädningsrum. Men med tanke på att man yttrat sig om att Trollhättans HC:s herromklädningsrum kommer vara den största förändringen i hallen, har jag svårt att se att damerna kommer få det bättre. Att det inte i Trollhättan 2021 är en självklarhet att båda klubbarna med representationslag ska vara berättigade omklädningsrum är för mig sjukt.

Vi behöver också ha ett omklädningsrum för att kunna rekrytera spelare, för att kunna gå runt i division 1, för att kunna ge våra unga framtida spelare en framtidsbild här i Trollhättan. Vill vi bara skapa möjligheter för herridrottare i Trollhättan? Eller ska alla ungdomar få en chans?

Damlaget i Trollhättan blev under 2020 tvungna att starta en egen förening för att kunna överleva, Trollhättans HC hade inget intresse i att ha kvar deras unga framgångsrika damlag. För att vår nystartade klubb ska kunna gå runt och för att vi ska kunna rekrytera spelare krävs det att vi i alla fall får grundläggande bas att stå på. I dessa tider märks det tydligt att Trollhättan inte verkar stå bakom damhockeyn. Eller?

28 miljoner – trots det ser jag än så länge inte en enda insats för att förbättra jämställdheten inom ishockey. För att förbättra kvinnornas och tjejerna situation inom ishockey. För att skapa mer möjligheter för tjejer att utöva och utvecklas inom ishockeyn i Trollhättan. Vi blir kvar i det verkliga kyffet.

När ska Trollhättan stå upp för allas lika rätt till möjlighet för utveckling på samma villkor? När ska Trollhättan börja fördela stadens skattepengar mer jämställt? När ska jag kunna se min Ishockeyframtid i Trollhättan?

Maja Svensson,

17-årig ishockeyspelare från Trollhättan