Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skyltar på vandringsled på Hunneberg. Bild: Karin Engqvist
Skyltar på vandringsled på Hunneberg. Bild: Karin Engqvist

Turismen på bergen?

Det är något förvånande att just Margareta Hallin vill lägga ner Naturskolan på Hunneberg, menar skribenten.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Margareta Hallin var tidigare chef på Innovatum Science Center, vars uppdrag är att skapa intresse för och sprida kunskap om teknik hos barn och ungdomar. Det borde väl vara minst lika viktigt att barn och ungdomar lär sig om naturen, som vi ju alla lever av? Parallellen borde väl vara uppenbar!

Sen kan man undra om Margareta Hallin har talat med Sveaskog om att "rusta upp vandringsleder" på bergen. Sveaskog har ju hittills varit väldigt restriktiva med leder på bergen, vilket har gjort att "det nya ledsystemet" varken är särskilt nytt eller omfattande. "Det nya ledsystemet" missar alltför många av bergens intressanta och sevärda platser. Stora delar av bergen verkar vara reserverade för intensivt skogsbruk och jakt. Där vill Sveaskog inte ha något folk.

Om försäljning av kartor skulle ge något större ekonomiskt tillskott är tveksamt. I vart fall skulle det kräva att man tar fram betydligt bättre kartor än dagens ganska mediokra kartor. Varför inte uppdatera, komplettera och nytrycka Söderströms Stigfinnare, som både innehåller intressanta beskrivningar och en bra karta. Omfattande underlag för vandringar utöver Stigfinnaren finns i pärmar på museet. Ta vara på den kunskapen! Men, som alltför ofta i kommunala sammanhang, så är det väl roligare att uppfinna hjulet på nytt, och kunna säga att det här har vi gjort?

Att turister skulle lockas från tätbefolkade länder av de investeringar Margareta föreslår, är också tveksamt. De åker väl hit för att uppleva så orörd natur som möjligt? Knappast att ledas runt på överbefolkade och slitna leder med ganska begränsade naturvärden.

Sen kan man ju fråga sig om "verksamheten på bergen ska utgå från marknadens efterfrågan", som det står i utredningen. Vi som bor runt bergen, är vi en del av "marknaden"? Räcker det inte att kommunerna jagar oss med p-avgifter och parkeringsvakter i städerna, utan att detta ska gälla även när vi vill ta oss ut i naturen? Kanske ska de så kallade "bomstugorna" återinföras i modern tappning, så att vi får betala för att ta del av det bergen bjuder? Så som det var förr, när allmogen fick betala både för kornas skogsbete och för bärplockning!

Till sist kan man fråga sig om Margareta har varit på bergen och sett den omfattande förstörelse av skogen som orsakats av barkborrens härjningar – som Sveaskog inte lyft ett finger för att förhindra? Området nära Bergagården – hela Lilleskogsdalen – är hårt drabbat. Knappast lockande och i värsta fall livsfarligt att vistas där, när döda träd kan falla vid minsta vindpust. Naturreservat och vandringsleder i andra delar av Sverige har faktiskt stängts av just av det skälet.

Undrande gamla skogsvandrare