Först svar till HUGO som undrar hur man blir certifierad klimatobservatör, eftersom jag brukar underteckna så. Tidigare brukade jag underteckna med ”Klimatobservatör SMHI”, men eftersom jag inte helt delar SMHI:s syn på den globala uppvärmningen och dess orsaker har de bett mig att inte ha deras namn med i mitt undertecknande.
Hur vet man det? Vetenskapliga (i ordets rätta betydelse) klimatförändringar framräknas vid jämförelser av 30-åriga medelvärden av uppmätta temperaturer. Här verkar man förlita sig på klimatsimuleringar. Klimatet är komplext, faktiskt ett kaosartad verklighet som inte går att översätta i formler som sedan kan köras i datorer för att utröna framtidens klimat. För många osäkerheter leder till gissningar och resultat därefter. För övrigt blev jag klimatobservatör för SMHI i Vänersborg 1984 och fick då ändamålsenlig utbildning (”certifiering”) för jobbet.
Över till Patrick Eriksson. Eriksson skriver bland annat att koldioxidhalten i atmosfären stigit från 300 ppm till idag 414 ppm och nämner vidare ”Orsaken till detta är förstås vår förbränning av olja och kol. Inte ens detta faktum vill Vänerlöv medge”. Här vilseleder Eriksson, vilket är förvånande eftersom han förväntas känna till förhållandet värme-koldioxid. Det är inte så att dessa drygt 100 ppm står människans utsläpp för, vilket många förleds att tro. Av ökningen på drygt 100 ppm sedan 1950-talet har det mesta tillkommit i naturliga processer; kolcykeln där biosfären och haven tillför atmosfären 20 gånger så mycket koldioxid som kommer från fossila bränslen. De senares bidrag till den ökade halten kan beräknas med kol-14-metoden. Fossilt kol innehåller inte den radioaktiva isotopen kol-14. Så har man funnit att endast 17 ppm kommer från sådan förbränning. Det är i sig ett mycket litet tillskott till växthusgaserna i atmosfären där vattenångan, som är den överlägset största växthusgasen står för hela 98 procent.
Det naturliga tillskottet på 97 ppm beror bland annat på att när solen ger oss ett varmare klimat blir haven varmare och släpper då ifrån sig mer koldioxid. Märk väl att värmen kommer före koldioxidökningen, inte tvärtom som många tror.
Ingemar Vänerlöv
certifierad klimatobservatör
(Parts per million (ppm), en dimensionslös kvot som fritt översatt till svenska blir "andelar per miljon", vilket brukar användas för att beskriva halter, som till exempel föroreningar i luft eller vatten. reds. anm.)