Det är oförsvarbart att det kunnat ske. Tanken på om det varit mitt barn gör mig gråtfärdig.
Efter incidenterna har jag som förälder till ett barn som vistas på samma korttidsboende fått återkommande information om de säkerhetsåtgärder staden vidtagit. Larm på dörrar och fönster, som en akutåtgärd och sedan dörrar som gör att man endast med kod/elektronisk bricka kan öppna dem. Nu skärps säkerheten ytterligare med grindar på fram- och baksida. Man har minskat antal barn under helgvistelsen från tre-fyra till två och med minst en personal per barn. Åtgärderna kom snabbt och i dialog med oss föräldrar, och har skapat trygghet och lugn hos mig.
IVO vill stänga korttidsboendet. Men vad blir konsekvenserna? Jag önskar en mer nyanserad bild. Att stänga ett korttidsboende för tidigare brister istället för att se till nuvarande säkerhet känns förhastat. Vart ska mitt barn ta vägen nu? Finns det ens plats på annat boende som passar mitt barn? Hur mår mitt barn där? Att bygga nytt är bra på sikt, men hjälper inte mitt barn här och nu. Ny miljö skapar oro och ångest hos ett barn utan tal och där omvärlden är svårförstådd. Där möjligheten att ta till sig information är begränsad och där barnet inte heller kan uttrycka i ord vad det känner och tänker.
Mitt barn älskar Fågelbärsstigen. Personalen är kunnig och engagerad. Aktiviteterna är anpassade efter var och ens önskemål, intresse och behov. Alltifrån idrott och lek i gymnastiksal, funkisdisco, pulka eller promenad - där det är barnet som med hjälp av bilder själv får välja aktivitet. Dagarna är tydligt strukturerade så att barnen känner trygghet i vad som ska ske. Under samverkansmötena är personalen mycket noggrann med att i detalj få kunskap om barnets behov, intressen, oro och glädjeämnen. Maten, precis som sovrummet, är helt anpassat efter var och en.
IVO gav staden berättigad kritik för bristerna på korttidsboendet. Men staden tog kritiken på allvar. Korttidsboendet ligger nära riksväg 45. Men det ligger också i ett lugnt och lummigt område. Boendet är litet och hemliknande.
Det är inte svart eller vitt. Barnen som vistas där nu är trygga. Att stänga ett korttidsboende för tidigare brister istället för att se på nuvarande säkerhet känns förhastat och skapar oro hos mig som förälder. Jag vill ha Fågelbärsstigen kvar. För mitt barns skull.
Förälder till ett särskilt barn