Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till ett gymnasieprogram är i riket 15 procent och i Trollhättan 20 procent, menar skribenten.
Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till ett gymnasieprogram är i riket 15 procent och i Trollhättan 20 procent, menar skribenten. Bild: Andreas Olsson

Vanstyre i Trollhättans kommun?

Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till ett gymnasieprogram är i riket 15 procent och i Trollhättan 20 procent, menar skribenten.

ANNONS
|

Med anledning av ”affären” som uppkommit genom kommundirektörens missnöje med den tidigare verksamhetschefen för utbildningsförvaltningen.

En omständighet värd att uppmärksamma är förvaltningens resultat de senaste sju åren. Den nu utköpte chefen tillträdde i augusti 2019. Då hade resultaten 2016 – 2018 uppgått till minus 42 miljoner kronor. 2016: minus 9,5 miljoner kronor, 2017: plus 0,5 miljon kronor, 2018: minus 33,0 miljoner kronor samt 2019: minus 12,6 miljoner kronor. Förvaltningschefen vände detta till stora plusresultat de följande tre åren 2020: plus 13,5 miljoner kronor, 2021: plus 31,6 miljoner kronor och 2022: plus 38,5 miljoner kronor. Sammanlagt cirka 85 miljoner kronor. Eftersom Trollhättans kommun sedan 1990-talet tillämpar devisen ”medel går före mål”, det vill säga budgeten går före i detta fall skollagen och läroplanen, så borde de senare årens goda resultat belönats med guldstjärnor av kommunledningen särskilt som plus i en förvaltning kan väga upp minus i en annan; allt för att rädda slutresultatet i kommunens samlade årsredovisning.

ANNONS

Lärarnas riksförbund ifrågasatte 2013 problemet med att kommuner inte lever upp till skollagens skrivningar angående elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. I en rapport konstaterades att faktiska, konstaterade och dokumenterade behov hos eleverna sällan låg till grund för hur kommunerna fördelar skolpengarna. Inga kommuner styrde resurserna till de lägre årskurserna trots att forskning tydligt visat att det är där de gör störst nytta. Bara tio procent av kommunerna gav då extra resurser till elever med särskilda behov för att de skulle klara den ordinarie undervisningen. Att skolans likvärdighetsproblem har ökat sedan dess är ett omdebatterat problem liksom att tilldelade medel inte överensstämmer med målen.

Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till ett gymnasieprogram är i riket 15 procent och i Trollhättan 20 procent. Det krävs med andra ord betydande satsningar för att minska klasserna och anställa fler lärare, speciallärare och annan stödpersonal.

Statstjänstemannaförbundet (ST) tillsammans med nio forskare ifrågasatte i DN Debatt 20 april ”Sverige kan inte längre styras som ett företag” – att svensk förvaltning blir alltmer ekonomistyrd och att besparingshetsen (nedskärnings-) får stora negativa konsekvenser: Verksamhetsplaner och linjestyrning överordnas lagarna och insikten om att arbetet bedrivs i medborgarnas tjänst.

Sören Lindmark

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS