Var tog barnens rätt i samhället vägen?

Är det bortglömt att Barnkonventionen är lag i Sverige? Först stängs kommunala idrottsanläggningar, fritidsgårdar med flera mötesplatser, vilket inneburit att många barn inte haft någon fritidssysselsättning/föreningsliv.

ANNONS
|

Det innebär också en arena mindre där någon utomstående vuxen kan se dem. Att Pandemilagens påtalande av en yta på tio kvadratmeter per person skulle kunna möjliggöra öppnande av flertalet anläggningar tycks inte ha beaktats. Istället ser kommunen till att omedelbart stänga högstadieskolorna, vilket tveksamt varit regeringens avsikt. Det uttrycks som en möjlighet till stängning när samtliga andra alternativ uttömts. Det framgår också, via regeringen, att en total nedstängning inte är att föredra och att möjlighet till uppdelning av elever över dagen bör ses över för att på så sätt minska trängsel. Att stänga högstadieskolorna helt för att ”möjlighet nu ges” och motivera det med att ta sitt samhällsansvar håller inte. Enligt Barnkonventionen ska hänsyn tas till barns egna åsikter i frågor som berör dem. Lyssnar man på högstadieelever överlag så är det många som inte vill ha distansundervisning, både ur social synvinkel och för att klara kunskapsmålen. Alla vet nog också att det leder till umgänge utanför skolan på ett sannolikt mer okontrollerat vis.

ANNONS

Vidare framgår av Barnkonventionen, en skyldighet att skydda barn från alla former av våld och övergrepp, liksom att jobba för en social trygghet och att förhindra vanvård. Det finns tyvärr ett högt mörkertal avseende barn som far illa hemma, och än större lär detta mörkertal bli efter kommunens beslut att först dra bort föreningslivet för barnen och sedan stänga högstadieskolorna. Det innebär att inga utomstående vuxna per automatik ser och fångar upp de barn som inte tycks må väl av någon anledning. Kommunen bidrar till att ungdomarna sitter inomhus och väl isolerade. Ytterligare en problematik som sannolikt kommer att öka är skolvägran. Det är väldokumenterat att ju längre en elev, med risk för skolvägran, är borta från skolan, desto svårare blir det att bryta. Nu har det varit jullov i tre veckor och sedan följer två veckor till utan att gå till skolan. Risken är överhängande att socialtjänst liksom barn- och ungdomspsykiatrin får avsevärt mer att göra inom kort. Regeln är att göra en noggrann avvägning ifall de negativa konsekvenserna befaras bli större än eventuell nytta innan beslut tas. Kommunen måste tänka bredare och inte riskera barnens hälsa och framtid!

Psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn

ANNONS