Sedan alla avsmalningar på vägar som gör att det bildar köbildningar, ett exempel Drottninggatan och Gärdhemsvägen från 45:an till klaffbron. Är det verkligen rätt miljötänk att bygga flaskhalsar överallt? Jag vet att ni försöker trycka ut trafiken utanför staden men det fungerar tyvärr inte så i vår stad. Det enda ni åstadkommer är att bilar köar och står på tomgång ofta mer än i en minut för att sedan kunna åka vidare för att köa en stund till lite längre fram.
Hur tänker ni när ni smalnar av alla gator och sätter upp vägbulor både i ingången till rondeller och vissa fall när man kör ur rondellerna? Jag har funderat på det här i många år nu och snälla förklara för mig så jag förstår, och förklara vad det har för positiv inverkan på miljön med dessa utspridda bulor och flaskhalsar? Inte ens Västtrafiks bussar klarar hålla tidtabellerna tack vare detta. Förklara bara så är ni snälla.
Gas broms gas broms
Svar direkt:
Trollhättans stads trafikstrategi från 2015 har fyra inriktningsmål. Trafiksystemet ska vara säkert, tryggt, sammanhållet och hälsofrämjande. I det sistnämnda ingår att motverka trafikens negativa inverkan på människor och miljö. Bilen kommer att spela en viktig roll även i framtiden men de flesta är nog eniga om att vi måste begränsa biltrafikens omfattning för att uppnå målen. För miljö, klimat och inte minst människors egen hälsa och rörlighet behöver vi ställa om till mer gång, cykel och kollektivtrafik. Den hållbara lösningen på biltrafikens framkomlighet i centrum är inte att ge biltrafiken mer utrymme. Det är istället att skapa möjligheter för andra trafikslag. Om fler kan gå och cykla istället för att åka bil blir det mer plats för de bilar och bussar som trots allt måste finnas på våra vägar.
För att minska biltrafikens omfattning måste det finnas attraktiva alternativ. Det behöver vara tryggt och säkert att gå och cykla och restiderna får inte vara för långa. Vår trafikstrategi säger att gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras högt. Vi behöver skapa framkomlighet för gående och cyklister och begränsa biltrafikens hastighet efter den oskyddade trafikantens förutsättningar. Generellt så säger man att om man blir påkörd i 50 km/h är risken att dödas mer än 50 procent. I 30 km/h är risken att dödas reducerad till 10 procent. När vi undersöker statistik över olyckor som skett på huvudgatorna i Trollhättan så ser vi tecken på att farthinder räddar människor från allvarligare skador. Om gatan är smalare med färre körfält blir det också säkrare att passera över gatan. Det är en av anledningarna till att man en gång i tiden valde att ta bort körfält på Gärdhemsvägen genom centrum. Andra anledningar var skadliga utsläpp och trafikbuller.
Om vi vill anpassa våra gator för att minska personskador, men inte vill ha fartgupp, så är det uppenbara alternativet att helt enkelt se till att bilarna inte kan köras snabbare än 20-30 km/h i tätort. Detta har hittills varit tekniskt svårt och man har argumenterat för att ingen vill köpa sådana bilar. Vi skulle kunna ta bort fartguppen, sänka hastighetsbegränsningarna till 30 och lita på att bilisterna håller hastigheten. Det har man inte tyckt är lämpligt. Bland annat eftersom det krävs täta hastighetskontroller för att det ska efterlevas om gatan i sin övriga utformning inbjuder till högre hastigheter. Lösningen har hittills varit en kompromiss mellan framkomlighet och säkerhet. Man tillåter högre hastigheter på sträckorna men säkrar passager över väg med farthinder där det är många som ska korsa vägen. Det är på fler platser än vid dagis och skolor som barn behöver korsa en högtrafikerad gata. De farthinder som vi använder anpassas till kollektivtrafiken och där vi kan använder vi en typ av hinder som bussen kan passera mer eller mindre obehindrat.
Utsläppen från bilarna hänger till stor del på förarens körteknik men säkerligen har du rätt i att en ojämn trafikrytm leder till mer utsläpp. Till viss del är detta ofrånkomligt eftersom som vi är många som ska dela på utrymmet och vi behöver ta hänsyn till varandra. Till viss del kan man hoppas på nya tekniska lösningar, både kring fordonen och på vägen. Frågan är komplex men sett i ett större hållbarhetsperspektiv så har de åtgärder som gjorts varit nödvändiga.