Riksbankschefen Stefan Ingves lindade inte in orden när han på tisdagen 2020 09 22 skulle förklara hur covid-19 kommer att slå mot svensk ekonomi. Även om BNP tar sig upp till nivån före pandemin så kommer den aldrig att återgå till den tillväxtkurva som gällde före.
Den svaga tillväxten har skett trots att Riksbanken sänkt räntan till noll samtidigt som skuldsättningen ökat dramatiskt. Dessa siffror vill inte våra politiker tala om. Under åren 1995 till 2007 steg BNP per invånare med i genomsnitt 3 procent per år. Mellan 2007 och 2019 ökade BNP bara 0,6 procent per år. I höstbudgeten räknar regeringen med att BNP per invånare faller med 5,5 procent under 2020. Om prognosen slår in kommer ekonomin under de tretton åren mellan 2007 och 2020 ha ökat med i snitt 0,16 procent per år, alltså nästan nolltillväxt, trots att Riksbanken under nästan hela den här tiden stimulerat ekonomin.
Statistik från Bank for International Settlements, som samlar in siffror om alla världens ekonomier, visar att de totala skulderna, alltså hushållens, företagens och den offentliga sektorns lån första kvartalet 2020 i Sverige var 294 procent av BNP, en ökning med hela 76 procentenheter sedan 2006. Skuldökningen i Sverige de senaste femton åren är betydligt snabbare än i både USA och Euroländernas. Sverige har den tredje sämsta tillväxten per capita i EU 2019. Vad beror då Sveriges stagnation på?
En snabb befolkningsökning är förstås ett svar. En annan orsak är att produktivitetstillväxten fallit brant jämfört med under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
Enligt Riksbankschefen Stefan Ingves kompenserar svenskarna bortfallet med att låna, men hur länge håller detta? Ni folkvalda i Sveriges Riksdag skall redogöra vad det beror på och varför BNP-tillväxten /capita är så katastrofalt dålig i Sverige att vi hamnar trea från botten.