Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Insändarskribenten anser att vinstförbudet snarare handlar om att göra populistiska poänger än att göra det bästa för medborgarna.

Nima Sanandaji: Vinstförbudet hjälper inte oss

INSÄNDARE: Genom en vinstreglering ska regeringen se till så att välfärdsvinsterna på 15 miljarder hamnar tillbaka till välfärden. Stämmer det verkligen att välfärden är en stor rovdrift?

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

När man läser regeringens egen utredning ser man att övervinsterna är 1,5 miljarder kronor per år, tricket är att multiplicera det med tio för att få en högre siffra. Ännu mera oroväckande är att utredaren som gjort undersökningen inte har tillåtits räkna korrekt.

Joackim Landström vid Uppsala universitet är den expert som står bakom regeringens beräkningar. Han har förklarat att förslaget, kan få långtgående konsekvenser, bland annat att flera bolag riskerar likvidation. Hur kan företagen riskera likvidation, om det är rovdrift som regleras bort? Svaret är att bilden om enorma övervinster är fel. För många företag handlar det om rimlig avkastning på investeringar, vilket regeringen nu vill förbjuda.

Kommer då vinstförbudet stärka välfärden? Den bästa experten på frågan är den franska professorn i nationalekonomi Jean Tirole. För två år sen besökte han Sverige för att ta emot nobelpriset i nationalekonomi, just för sin forskning om hur välfärdsmarknader ska regleras. Hans omdöme var att regeringen tänker helt fel. Vinststopp kommer missgynna de bästa företagen och gynna de sämsta. Till råga på allt kan fifflare enkelt undgå den statliga vinstregleringen, genom att fakturera vidare till andra bolag eller ta ut pengarna som lön. Utspelet om vinstförbud visar tyvärr på en utveckling där politikerna hellre söker en siffra som kan ge dem en populistisk poäng, än försöker skapa de bästa systemen för medborgarna.