Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Stefan Bennhage

Även regionen måste förstå att det krävs kompetens för att vårda

Att vårda sjuka människor eller personer med särskilda behov kräver kompetens.

För ganska precis två år sedan gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal en överenskommelse och avsiktsförklaring, kring vilka kompetenser som ska finnas i den svenska vården och omsorgen inom Kommunals område. Den är en viktig markering som även Västra Götalandsregionen (VGR) bör anamma, anser Socialdemokraterna och Kommunal i regionen.

För ett år sedan tog Skolverket fram en utbildningsplan utifrån denna överenskommelse, där den första vårdutbildningsnivån, vårdbiträde, är en gymnasieutbildning som omfattar 800 studiepoäng, det vill säga ett läsår. Den följs av grundutbildning till undersköterska, som omfattar 2 500 gymnasiepoäng, eller påbyggnad via Komvux på 1 500 poäng. Därefter specialistutbildning via Yrkeshögskolan. I avsiktsförklaringen finns också planen på att göra undersköterska till ett legitimationsyrke, som den S-ledda regeringen just nu har under utredning. Denna utbildningsplan bör implementeras också i VGR, anser vi.

Syftet med hela överenskommelsen är att stärka och tydliggöra vårdande yrkens roll och renodla utbildningarna. Det ska inte spela någon roll var du utbildar dig, din kompetens ska vara gångbar i såväl Skövde som Kiruna eller Lund.

Undersköterskor är basen för sjukvården och utan en stabil grund riskerar hela vårdsystemet att falla. Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer att saknas 161 000 undersköterskor till år 2035. Därtill behövs såväl fler sjuksköterskor som läkare. Som bekant gör sig bristen på kompetent vårdpersonal redan gällande, med köer, för få vårdplatser och inställda operationer.

Ska vi klara framtida behov och få fler att söka sig till vården måste statusen höjas. Det är kvalificerade yrken med kvalificerade uppgifter. I takt med att vårdbehoven ökar, inte minst på grund av en allt större del äldre och multisjuka, kommer såväl kraven på som behoven av högkompetenta undersköterskor att öka. Därför behöver yrket renodlas. Arbetsuppgifter som till exempel dela ut mat, bädda, hjälpa till med dusch och toalettbesök för de mindre sjuka, kan med fördel lyftas av undersköterskor och utföras av kvalificerade vårdbiträden. Städning av salar, påfyllning av materialförråd och enklare transporter finns duktiga och utbildade servicepersonal som kan göra. Vissa behandlande uppgifter som i dag utförs av andra vårdyrken kan, efter utbildning, utföras av undersköterskor.

Genom att stärka såväl servicepersonalens som vårdbiträdens och undersköterskors roller förstärks hela vårdkedjan. Det är en vinn-vinn-situation; höjd status ger fler kvalificerade anställda, höjd kompetens, bättre arbetssituation och minskar risken för att det lagstadgade sjukvårdsuppdraget inte ska kunna uppfyllas.

Det har SKL insett. Det tycker vi att de styrande i Västra Götalandsregionen också ska förstå.

Socialdemokraterna i regionens personalutskott lade därför den 2 april ett yrkande om att Västra Götalandsregionen ska följa SKL:s rekommendation, angående utbildningsnivåer i vården.

Den styrande borgerligheten var dock inte redo att fatta något beslut. Vi kan bara hoppas att de, när frågan kommer upp igen efter beredning, förstår vikten av både utbildning och att stärka undersköterskans roll inom vården i Västra Götalandsregionen. Det är viktigt för de anställda, men ännu viktigare för dem allting handlar om, nämligen patienterna.

Janette Olsson (S)

Oppositionsregionråd, vice ordförande för personalutskottet

Jenni Moverare (S)

Ordförande för Kommunal Vänerväst

Anna Skarsjö (S)

Ordförande för Kommunal Väst