Vi uttryckte vår oro över utvecklingen i området. Medias rapportering om våld, knivhot, gängbråk, knarkförsäljning och bilbränder oroade inte bara oss liberaler, utan många invånare i vår stad. Liberalerna efterlyste redan då handlingskraft i politiken, på det sätt moderater nu efterlyst detsamma. Kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund gick då upp i talarstolen och sa att han inte alls var enig med oss liberaler om problembeskrivningen. Han ansåg att vår gruppledare "svartmålade” området och målade upp en problembild som inte fanns.
Alltså ”en problembild som inte fanns”! Än idag mässar (s) om att den som tar dessa allvarliga händelser på allvar "svartmålar”. Åkerlund menade att långsiktighet och kontinuitet var det som skulle tillämpas i arbetet med integration. Det har nu gått en mycket lång tid sedan frågan togs upp. Bilbränderna och gängkriminaliteten har ökat markant. Våldet accelererar, medan miljontals kronor läggs ut på projekt som varken går att mäta effekterna av eller följa upp. Majoriteten anser inte att det behövs en central och kraftfull styrning på dessa problem, som är den största utmaningen för vår stad att klara av.
Det behövs inga centrala handlingsplaner. Alla ska arbeta med integrationen, så det flyter ut och ingen vet vem som har ansvar för vad. Det är en skam mot medborgarna i Trollhättan att inte majoriteten tar ett större ansvar i dessa frågor, speciellt som problemen bara accelererar hela tiden. Nu har vi liberaler väckt frågan igen i kommunfullmäktige. Alla medborgare ser det och vi liberaler ser det. Det både brinner och är oroligt på Kronogården. Polisen genomför stora razzior flera dagar i sträck. Det har gått över fyra år. Problembilden stämmer, den vi ”målar”, men Paul Åkerlund ser ännu ingenting. Det duger inte längre med sådana nonchalanta svar. Trollhättans invånare har i alla fall rätt att kräva svar på vad majoriteten tänker göra för att få stopp på oroligheterna. Det kan inte hela tiden vara andras ansvar att ta tag i problemen.