Joakim Broman skriver i en ledare att ”den ekonomiska forskningen har trots decennier av studier inte hittat några positiva effekter av statlig tillväxt- och innovationspolitik”. Vidare skriver han att ”Tvärtom finns mycket som tyder på att pengarna i bästa fall är bortslösade, och i värsta fall bara lockar till sig bidragsentreprenörer”.
I en nyligen genomförd rapport har Tillväxtanalys genomfört en undersökning ”Hjälper Almis företagslån företag att växa?”. En av slutsatserna är att ”Almis lån ger en bestående positiv effekt på företagens nettoomsättning och arbetsproduktivitet”. Tvärtemot vad som står i ledaren finns det alltså forskning som visar på positiva effekter av Almis verksamhet.
I en något äldre rapport där Ramböll utvärderar Almis Invests regionala fonder skriver man att ”Det finns tydliga indikationer att fondernas verksamhet har bidragit till utveckling i de företag som har fått investeringar”. I en annan rapport från Timbro ” Statlig finansiering till småföretag” skriver forskaren Roger Svensson ”Om det någonstans är motiverat att staten ska öka sina insatser för att överbrygga det finansieringsbehov som finns för små och innovativa företag så är det i sådd- och uppstartsfaserna.
Det är endast Almi Invest av de statliga riskkapitalbolagen som opererar i dessa faser.
Joakim Broman drar samma slutsatser beträffande statlig kreditförsörjning och rena bidrag. Men bidrag och finansiering som ges på kommersiella villkor är två helt olika saker. Detta hanteras på ett mycket pedagogiskt sätt av Anders Gustafsson på Ratio som har forskat på effekterna av bidrag och effekterna av lån. ”För små bolag med färre än tio anställda ser vi att lånen har positiva effekter på produktivitet och omsättning som håller i sig” säger Anders Gustafsson. En av slutsatserna är att lån är bättre än bidrag.
Vi anser att ledaren vilseleder läsaren till felaktiga slutsatser. Eftersom det är Almi som lyfts fram som exempel i ledaren är det viktigt att fakta om de positiva effekterna av Almis verksamhet synliggörs.