Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kooperativ. I Dalsland finns Not Quite, ett konstnärskooperativ som samlar drygt 60 konstnärer som verkar under samma varumärke, skriver debattörerna. Bild: Stefan Bennhage

Dags att höja kooperationens status

Det kooperativa företagandet är en del av lösningen på många av samhällets utmaningar. Därför behövs beslut som underlättar och ökar medvetandet kring kooperation i Sverige, skriver företrädare för flera av landets största kooperativa företag och organisationer.

Det lagförslag om ekonomiska föreningar som riksdagen antog tidigare i år är ett viktigt steg mot att göra förutsättningarna för olika företagsformer mer jämlika. Vi uppmanar kommande regering att ta vid, och även fortsättningsvis arbeta för att kooperativt ­företagande ska kunna ske på lika villkor i Sverige.

De hundra största kooperativa före­tagen utgör en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige – med en omsättning på över 400 miljarder kronor, 100 000 anställda och 13 miljoner medlemskap. Företagens varumärken representerar moderna och viktiga värden som ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion. Dessutom bidrar de kooperativa företagen med arbetstillfällen och infrastruktur som främjar en levande landsbygd.

Det har bildats fiberföreningar i Fyrbodal som skapat möjligheter för både privatpersoner och företag att finnas och verka i hela vårt område. Vi ser att det skapas nya energilösningar i form av vindkraft, biogas, biokol med mera utav människor som går samman för att lösa samhällsutmaningar. Andra bra exempel är företag som går ihop för att kunna ta emot större uppdrag, till exempel snickaren, målaren och elektrikern eller samverka om lokaler eller andra gemensamma kostnader så som marknadsföring med mera. Många företags- och centrumföreningar är ­kooperativa ekonomiska föreningar som samlar företagare lokalt som till exempel Uddevalla Centrumutveckling. Gröna Klustret, Nuntorp är ett annat bra exempel på ett kooperativ som har tagit initiativ för att främja en levande landsbygd, företagande och bidra till kompetensförsörjning och arbetstillfällen lokalt.

I Dalsland finns Not Quite, ett konstnärskooperativ som samlar drygt 60 konstnärer som verkar under samma varumärke.

Många som har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid har varit med och startat upp sociala företag, Service Companiet i Vänersborg och vägen ut Branneby i Tanum är två bra exempel på kooperativa företag som integrerar människor i samhället genom att erbjuda praktik, arbete eller anställning eller ägande i kooperativet.

Trots detta finns många seglivade myter om kooperationen som företagsform. Den kanske vanligaste är att kooperation inte ska gå med vinst. Det är fel. Kooperativa företag behöver vara lönsamma och skapa vinster så att verksamheten kan utvecklas. Kooperation är att göra affärer som i vilket företag som helst, men med ett inbyggt system som gynnar långsiktig ekonomisk lönsamhet, demokrati, hög kvalitet och socialt ansvar. Värden som ligger till grund för dagens moderna CSR-frågor och som många icke-kooperativa bolag måste kämpa för att integrera i sina organisationer. Det är därför hög tid för svenska beslutsfattare att prioritera det kooperativa företagandet och skapa förutsättningar för fler att äga tillsammans.

Vi ser många konkreta exempel på hur kooperationen kan bidra till att lösa de samhällsutmaningar som vi står inför, så som det omfattande generationsskifte som stundar hos många företag. En undersökning från Företagarna visar att var femte småföretagare planerar att gå i pension de närmsta åren och var tredje svarar att företaget kommer att läggas ner i samband med det. Istället för att avvecklas, skulle dessa företag kunna bli medarbetarägda företag i form av personalkooperativ. Där ligger Sverige efter många andra länder.

Kooperativt ägande kan motverka utanförskap, ekonomisk ojämlikhet och skillnader mellan olika delar av landet. Det har vi sett exempel på i Spanien och Italien, där de kooperativa företagen i högre grad överlevt under den ekonomiska krisen.

Vår förhoppning är nu att politiker, näringslivet och medborgare tar steget in i kooperationen, så att vi tillsammans kan ge fler möjlighet till sysselsättning, ägande och skapa långsiktiga och hållbara företag.

Per Johansson

ordförande HSB Nordvästra Götaland

Stig Nilsson

ordförande Coop väst

Karina Lindgren

ordförande Coompanion