VFU står för ”verksamhetsförlagd utbildning” och är ett obligatoriskt moment i vissa utbildningar, bland annat sjuksköterske- och pedagogprogram. VFU innebär att studenterna befinner sig ute i verksamheterna och erhåller praktiska kunskaper och erfarenheter, men ställer också krav på att verksamheterna kan ta emot studenter och bistå med handledare.
Redan i dag kan studenter behöva bo på annan ort för att genomföra VFU och erhålla sin examen, men denna samhällsövergripande problematik barkar mot att det inte finns tillräckligt med VFU-platser för antalet studenter. Trots detta ställs krav på lärosäten att anta och utbilda fler inom dessa yrken där VFU-situationen inte håller.
Tänk dig att du har blivit antagen till en utbildning som kommer förändra dig för alltid. Du ska få förverkliga drömmen om att bli sjuksköterska, kunna hjälpa personer och rädda liv. Eller drömmen om att bli lärare och bevittna när andra att lyckas med vad de trodde var omöjligt. Du ska få beröra, påverka och hjälpa. Du ska få bli en superhjälte. Men under utbildningens gång behöver du anpassa ditt liv efter en ohållbar situation. Du kommer att behöva lämna ditt hem under olika perioder, ibland under många timmar dagligen och ibland under hela veckor. Varför? För att genomföra din VFU och förverkliga din dröm. Men är det här verkligen din dröm?
Många studenter upplever studietiden som krävande och påfrestande, men motiverar sig själv med tankar som ”snart är jag klar” eller ”det kommer bli så skönt när jag tar examen”, men ofta tänker man inte på att studenterna under studietiden lägger grunden för sin framtid. Du som student kan påverka om det faktiskt blir skönt att ta examen. I mitt arbete möter jag dagligen människor som uttrycker missnöje och ofta riktas missnöjet mot lärosätet. Det finns alltid utrymme för utveckling på lokal nivå och en del av mitt arbete är synliggöra utvecklingsområden som gynnar studietiden. Men vad händer när lärosätet också uttrycker samma missnöje som studenterna och inte räcker till för att lösa situationen? Vad händer när studenternas frustration riktas mot fel ställe?
Nu pratar vi inte om att utvecklas lokalt eller missnöje som rör underkända tentamina, utan om samhällsövergripande problemområden som bidrar till en ohållbar situation för studenter. Det är inte hållbart att studenter ska behöva bo på annan ort periodvis för att genomföra sin utbildning. Det är inte hållbart att studenter ska riskera att inte kunna genomföra sin utbildning för att det inte finns VFU-platser. Men det är där vi är, det är denna situation som behöver hanteras och det är i detta läge som det inte fungerar att rikta missnöjet mot lärosätet. Problematiken är större än så, och den försvinner inte när du tar examen.
Tänk dig i stället att du har tagit examen och ska förverkliga din dröm. Inledningsvis är du oerfaren och märker att du ändå får lära dig mycket på egen hand. Det verkar inte finnas tid eller utrymme att hjälpa dig. Du fortsätter arbeta och samtidigt som du älskar det så märker du att ju varmare du blir i kläderna desto mer får du att göra. Din arbetsbelastning ökar och samtidigt som du börjar tänka ”har jag verkligen valt rätt” får du också frågan om du kan handleda en student. Självklart vill du det, men du räcker inte till. Studenten får hitta en annan handledare, kanske på en annan plats och kanske riskera att inte få någon handledare alls.
Eller, i värsta fall, ingen VFU och därmed ingen examen. Men det är inte lärosätet som har ökat din arbetsbelastning eller skapat situationen. Så vem ska du rikta frustrationen mot nu?
Det är inte hållbart att det ständigt krävs mer av yrken som redan går på knäna, att kraven leder till att lärosäten inte kan tillgodose samhällets krav eller studenters behov, eller att studenter ska känna sig hjälplösa och ge upp sin dröm. Det är inte hållbart att kräva att det ska utbildas fler och fler, när det inte finns tillräckligt med resurser för att kunna utbilda.
Tillsammans utgör studenterna morgondagens yrkesverksamma och det är dags att ni som studenter tar ansvar för er framtid och avgör vilken arbetssituation som ni vill komma ut till. Förändringen börjar inte när du tar examen, förändringen börjar den dagen du väljer att följa din dröm och det är ditt ansvar att se till att din dröm inte äventyras.