Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/1

En lycklig pensionär som inte kunde ha det bättre

Så här mitt i den ljuvliga sommaren och efter en dag på stranden känner jag en otrolig inspiration och entusiasm. Inte i första hand på grund av det fina vädret utan för ett härligt samtal jag hade på stranden.

En äldre dam med svåra smärtor och i stort behov av hjälp och stöd kom i samspråk med mig. Hennes glädje och förnöjsamhet rörde mig. Hon berättade att hon hade hemtjänst. ”De kommer fyra dagar i veckan och är helt underbara. De lagar mat till mig hemma, städar och hjälper mig med allt,” och tillade hon med ett stort leende ”Jag kan inte ha det bättre”. Det visade sig att det är ett litet privat företag som utför hemtjänsten. Det visade sig också att det inte är några som helst problem med att laga till lite mat i hemmet och göra de sysslor som just känns mest angelägna den dagen. Det är den äldre själv som styr och avgör vad som ska göras och allt utgår ifrån hennes behov och hur hon mår just den dagen.

När jag kom hem och tänkte på detta underbara och långa samtal, så kände jag att det ju är precis så här som alla äldre borde kunna få känna det på sin ålderdom. Trygga, lyssnade på och väl omhändertagna av den hemtjänst de själva väljer, kommunal eller privat. Men i Trollhättan ska inte de äldre få ha det just så här, där råder ingen valfrihet. Att få sin mat lagad i det egna hemmet tycks vara en realitet i många andra kommuner, men är en helt omöjlig sak att genomföra i Trollhättan. Det är ju precis som denna kvinnan jag talade med som vi liberaler längtar efter att alla äldre ska få känna det. Värdigt omhändertagna i sitt hem. Men när de kylda matlådorna blir realitet i Trollhättan och levereras en gång i veckan, så försvinner både värdighet och det lilla sällskap våra äldre behöver. Det blev så otroligt tydligt för mig att den liberala politik vi alltid för fram både i motioner och i debatter, den är verkligen fullt möjlig att genomföra i verkligheten. Men inte i den verklighet som råder med det röda styret i Trollhättan. Det är sorgligt.

Jag skulle verkligen vilja att alla äldre i Trollhättan också fick känna den känslan som damen jag talade med och lyckligt kunna säga ”Jag kan inte ha det bättre”.

Eva Castberger (L)